Krösus Sork är en av de mest kända representanterna för entreprenörskap i svensk kultur. Men vad barnen och föräldrarna som läser Bamse ofta inte känner till är att medan Krösus är en girig sork, var den historiska karaktär som han är döpt efter betydligt mera mångsidig, skriver Nima Sanandaji.
Kung Krösus av Lydien främjade den globala handeln och spelade en viktig roll i skapandet av det som senare blev det moderna valutasystemet, som vi ännu idag använder. Krösus Sork är huvudsakligen en girig och osympatisk exploatör, men hans historiska namne förtjänar vår respekt.
Vem är då Krösus Sork?
Enligt Seriewikin är Krösus Sork en ”girig sork och återkommande antagonist ur serien Bamse. Krösus Sork är en hänsynslös kapitalist och skurk som inte drar sig för att stjäla ens från små barn. Medan andra skurkar i serien kan ha vissa goda sidor ibland, saknar Krösus helt dessa.” Till en början hette Krösus Sork-Sam, vilket låter amerikanskt. Med sin svarta höga hatt påminner han också om nidbilden av en kallhamrad amerikansk kapitalist.
Och vem var den riktiga Krösus?
Den giriga sorken i Bamse är döpt efter kung Krösus, i latinsk stavning Croesus, som härskade för 2 500 år sen. Han var den sista kungen över det antika riket Lydien och var känd för sin ofantliga rikedom och sitt stora högmod. Men sin rikedom och berömmelse vann han genom en innovation som gynnade många människor, inte bara sig själv.
I själva verket är Krösus känd för att han var bland de första i historien som lät prägla standardiserade mynt. För omkring 2 500 år sedan stämplade Lydien under Krösus ledning bland de första officiella mynten i världshistorien, som hade samma vikt och samma renhet av guld och silver.
Med mynten blev det lättare att utbyta varor och tjänster och tack vare dem frodades handeln. Senare besegrade perserkungen Kyrus den store Krösus och Lydien blev då en del av perserriket, som spände över en stor del av den dåtida befolkade världen, i Asien, Afrika och lite av Europa. Präglandet av mynt spreds i riket och främjade den globala handeln.
De nya mynten spelade en viktig roll i uppkomsten av handelsvägar, som senare skulle bli den kända Sidenvägen. Sidenvägen, som innefattade handelsvägar både till lands och havs, var den antika infrastruktur genom vilken handeln mellan Europa, Mellanöstern, Nordafrika, Indien och Kina skedde. Den spelade under mer än tusen år en avgörande roll för välstånd och spridning av teknologier mellan de stora civilisationerna i Öst och Väst.
På samma sätt som Alexander den Stores erövring av perserriket byggde på fadern Filip den andres utveckling av en modern militär, byggde också Krösus vidare på den tradition av myntprägling som utvecklats i Lydien före honom. World History Encyclopedia menar att Lydien var först i världshistorien med att pränta officiella mynt. Det var Krösus pappa, Kung Alyattes, som lät pränta Stater, som världens första officiella myntvaluta hette.
Dåtidens handlare bar ofta med sig ringar eller klumpar av guld och silver för handelsutbyte, men innan de kunde handlas med behövde varje ring och klump vägas. Mynten som präglades i Lydien hade samma vikt och samma renhet av silver och guld, och gjorde därför att det gick smidigare att handla.
Lydierna hade en utvecklad handelskultur och Herodotos, ibland kallad historievetenskapens fader, beskrev dem lite överdrivet som världen första handlare. Lydierna, vars rike fanns i dagens Turkiet, spelade en viktig roll för handelsrelationerna mellan Öst och Väst. I sin skrift The Coinage of Lydia and Persia förklarar Barclay Head att perserna som erövrade Lydien inte själva hade egna mynt. Deras grannfolk hade inte heller egna officiella mynt. Standardiserade mynt fanns inte ens i Babylon, som länge hade varit en av världen största och rikaste städer – och där världens första företag hade vuxit fram 1 500 år före Krösus tid.
Mynten som Krösus präglade, och som hans föregångare hade börjat utveckla, spred sig till de många riken som tillsammans blev en del av perserriket. Traditionen med mynt kom att leva vidare även efter Alexander den Stores erövring – och har överlevt ända till vår tid. Krösus spelade en inte obetydlig roll i det moderna valutasystemets framväxt.
I verkligheten var Krösus en kung, som främjade handeln mellan Europa, Asien och Afrika och lade grunden till vad som senare blev det moderna valutasystemet.
Mynten i Lydien har studerats i efterhand av experter, som funnit att mynten har en intressant sammansättning. De lydiska mynten baserades på elektrum, en i naturen förekommande legering av silver och guld. Elektrum användes bland annat under antiken för att tillverka mynt. Men det var inte ren elektrum som lydierna använde. De såg till så att guldhalten blev 55 procent och silverhalten 45 procent.
En liten mängd koppar adderades också, som gav ett gyllene sken – i stället för den vita guldfärg som ren elektrum har. Den innovation som Krösus och hans far bidrog till var alltså inte bara utgivandet av världens första officiella standardiserade mynt, utan också skapandet av en stabil metallblandning med ett fint sken av guld.
I Bamse är Krösus en osympatisk sork utan vänner, som utnyttjar alla andra. Till skillnad från de andra skurkarna i Bamse finns inget snällt i hans själ. I verkligheten var Krösus en kung, som främjade handeln mellan Europa, Asien och Afrika och lade grunden till vad som senare blev det moderna valutasystemet.
Det blev enklare för antikens folk att handla tack vare de mynt som bland annat genom Krösus försorg präglades, och välståndet ökade. Den innovation som mynten utgjorde spreds vidare av perserna och levde kvar i världen även sedan perserriket erövrats av Alexander den Store.
Verklighetens Krösus var en kung, men också något av en entreprenör. Att vi ännu idag 2 500 år senare känner till nidbilden av honom vittnar om att han måste ha varit ovanligt högmodig och rik.
Men en annan sida av myntet är att han bidrog till spridande av välstånd och världens sammanlänkning genom handelsnätverk. De första mynten som Krösus och hans pappa lät prägla var metallurgiskt så avancerade att en del av mynten har överlevt ännu till våra dagar. Det är en lång väg från Bamses osympatiska inställning, där Krösus är entreprenören som har alltigenom dåliga egenskaper.
Kontrasten mellan de två Krösusarna säger en del om den svenska synen på entreprenörskap. Kanske finns ett värde i att lära barn och föräldrar om vem den riktige Krösus var, och hur han bidrog till att skapa en rikare värld. Myntet har ibland två sidor.
Läs även: Dags att gå i pension nu, Antje Jackelén
Läs även: Abba-Björn: ”Det blir ny musik i år, det är säkert”
Nima Sanandaji är teknologie doktor vid KTH och ordförande i ECEPR (European Centre for Entrepreneurship and Policy Reform).
De åsikter som framförs i krönikan är skribentens egna.