När coronaviruset spreds globalt under början av 2020, ställdes länder inför ett viktigt val. Skulle man stänga ned sina samhällen eller hålla dem öppna? Sverige valde att inte genomföra en nedstängning. Enligt en ny forskningsstudie skulle antalet infekterade ha varit 75 procent lägre under första halvan av förra året om en nedstängning hade genomförts. Samtidigt bedömer studiens författare att den ekonomiska kostnaden skulle ha varit begränsad.

Det är forskarna Benjamin Born, Alexander Dietrich och Gernot Müller som nyligen publicerade studien The lockdown effect: A counterfactual for Sweden, i den öppna journalen Plus one. Forskarna menar att frågan om nedstängning blev ett vägval för länder. Medan nedstängningen minskade spridningen, medförde den också ekonomiska och sociala kostnader.

Sverige sticker ut i jämförelse med andra europeiska länder, eftersom någon nedstängning inte infördes. Svenska staten beordrade inte initialt medborgarna att ändra sitt beteende, utan gav i stället råd. Men hur hade Sverige klarat sig i ett kontrafaktiskt scenario där en nedstängning genomfördes?

Läs även: Global nedgång av brott under corona – Stockholm och Malmö minskade minst

Genom att jämföra med data från övriga Europa, menar forskarna att de kan uppskatta hur Sverige skulle ha klarat sig med en nedstängning, som skulle ha gällt från mitten av mars till mitten av maj 2020.

Born, Dietrich och Müller finner att det tar cirka tre till fyra veckor innan en nedstängning ger effekt, i form av färre infekterade och döda med Covid-19. Denna effekt av en tidig nedstängning för de europeiska länderna varar tills slutet av augusti. Därför tittar studien på hur Sverige skulle ha klarat sig fram tills första september 2020, om en nedstängning hade införts.

Enligt studien skulle Sverige i så fall ha haft 75 procent färre smittade och 38 procent färre döda. Dessa är resultat är i linje med resultatet från en annan studie, som publicerades sommaren 2020. Den studien, som författats av Sang-Wook Cho, finner också att om Sverige hade haft en nedstängning i början av epidemin skulle antalet smittade ha varit 75 procent lägre.

Det är, enligt Born, Dietrich och Müller, tydligt att allmänhetens rörelsemönster i Sverige förändrades i samband med pandemin, trots att någon nedstängning inte genomfördes. Allmänheten anpassade sig frivilligt, men inte lika mycket som i länderna som införde en nedstängning.

Slutligen menar forskarna att effekten på ekonomin skulle ha varit begränsad om en nedstängning hade genomförts. Deras uppskattning är att den ekonomiska produktionen under första kvartalet av 2020 skulle ha minskat med 1,6 procent, och under andra kvartalet med 0,7 procent, om en nedstängning hade införts.

Läs även: Mansgruppen som tar täten i coronademonstrationerna

På det stora hela är slutsatserna i linje med utvecklingen i grannländerna Danmark, Norge och Finland. Tack vare sina nedstängningar hade de andra nordiska länderna färre smittade och döda, medan ekonomin gick ungefär lika bra som i Sverige.

Kanske är detta en lärdom inför framtida epidemier? Det är förstås många övervägningar som måste till när det kommer till att hantera smittsamma epidemier, men åtminstone i det inledande skedet av en ny farlig sjukdomsvåg kan det vara klokt att införa en tillfällig nedstängning.