Efter regeringskris, talmansrundor och en mängd medieutspel är Stefan Löfven tillbaka som regeringschef. Men det politiska landskapet är förändrat. Hur kommer Löfven att välja sin väg framåt? Danne Nordling tar en titt i kristallkulan och analyserar alternativen.
Vi har en ny regering sedan ett par dagar, men hur ska den navigera de utmaningar som ligger mellan nu och valet 2022?
Stefan Löfven (S) har på litet längre sikt tre möjligheter:
1) Han regerar till november och avgår när han inte får igenom budgeten.
2) Han avgår inte utan regerar med en M-budget.
3) Budgetsituationen blir inte så binär som alla nu förutspår.
I fall det blir alternativ 1 ställs Löfven inför valet att avgå med nya talmansrundor eller att utlysa ett extraval. Med nya talmansrundor kan teoretiskt en ny regeringsbildning till slut bli resultatet. Men i samråd med talmannen kan Löfven kanske även dra ut på regeringsbildningen, så att det slutar med att ordinarie val hålls i september 2022. Under tiden leder Löfven en expeditionsministär.
Läs även: Inga nya ministrar i Löfvens regering: Jennie Nilsson återinträder inte
Det måste betraktas som mindre troligt att Löfven utlyser ett extraval till mars/april 2022. Samma gäller talmannens agerande – snabba omröstningar om olika misslyckade förslag ger också ett oönskat extraval vid ungefär samma tidpunkt.
Vi lever i löftesbrottens tidsepok, vilket talar för att alternativ 2 istället kan bli resultatet. Trots löftet om att avgå kanske Löfven ändå fortsätter och sväljer förtreten under utsändande av dimridåer om vikten av att ta ansvar i en kaotisk situation. Det har ju hänt två gånger tidigare att Löfven varit tvungen att regera med oppositionens budget. Mot detta talar dock att höstens budget också är en valbudget inför 2022.
Läs även: Skogkär: Att hellre hugga av sig handen än ge SD ett lillfinger
För att slippa ett nederlag i budgetfrågan kan Löfven inleda det förhandlingsspel som brukar kallas chicken-race eller Hök och Duva. Löfven hotade med att avgå redan innan han blev återinsatt som statsminister. Det är viktigt i detta spel att vara först med hoten som kan leda till att båda parter nästan går under om inte motparten viker sig. Det sägs att i amerikanska chickenspel, när två bilar kör mot varandra, så demonstrerar den ena föraren sin beslutsamhet genom att kasta ut ratten genom sidofönstret. Då förstår den andra att han måste vika sig.
I det här fallet är det Annie Lööf (C) eller Nooshi Dadgostar (V) som ska vika sig eftersom de inte vill ha nya talmansrundor eller extraval. Löfven tror sig däremot ha demonstrerat sin beslutsamhet genom löftet att avgå om de inte faller till föga. Är Löfven så trovärdig?
Läs även: Sitter Löfven kvar till nästa val? Ledarskribenter svarar
Men kanske resultatet av kriskarusellen blir betydligt oklarare och mindre dramatiskt. I alternativ 3 lägger Moderaterna fram ett eget budgetförslag som inte blir ett alternativ till regeringens. Det behandlas i riksdagens utskott tillsammans med budgetpropositionen varvid justeringar görs på bägge hållen. Slutresultatet kan bli en ”grå kompromiss” som har stöd av en majoritet i riksdagen. Att detta kan inträffa har antytts av Moderaternas gruppledare i riksdagen Tobias Billström.
Summan av kardemumman kan alltså bli att Moderaterna går från att avsätta Löfven i juli till att samarbeta med hans parti i utskotten i november. Hade Ulf Kristersson (M) räknat ut det i förväg?
Danne Nordling
Nationalekonom och fri debattör