En rättegång har i dagarna inletts i Sverige som kommer att ge återverkningar i Iran och möjligen på andra håll i Mellanöstern.

Åtalet gäller grovt folkrättsbrott och ägde rum i Iran 1988 då tusentals människor avrättades anklagade för allehanda brott mot den då nioåriga islamiska regimen. Mannen som åtalas – Hamid Noury – har suttit häktad sedan 2019 då han greps på Arlanda. Noury, som nekar till brott, hade en ledande roll som jurist vid dessa avrättningar, som assistent till biträdande åklagaren vid Gohardashtfängelset i Karaj.

I slutet av sommaren 1988 utfärdades en order om att alla fångar med koppling till rörelsen MEK, eller Folkets Mujahedin på svenska, skulle avrättas. Initiativet och ordern kom från Irans högste ledare Ayatollah Khomeini och verkställdes snabbt: tusentals dödades genom arkebusering eller hängning. Iran har aldrig nämnt någon officiell siffra men minst 5 000 människor avrättades och siffror upp emot 30 000 har nämnts.

Läs även: Svensk rättegång för krigsbrott i Iran inleds idag

Om det blir en fällande dom är det första gången någon dömts för dessa brott.

Av ytterligare intresse är naturligtvis att Irans nya president – Ebrahim Raisi – var inblandad i dessa avrättningar som en av de fyra juridiskt huvudansvariga. I maj i år initierade också en grupp tidigare nobelpristagare, stats- och regeringschefer samt tidigare FN-tjänstemän, en kampanj där krav på en ordentlig utredning av dessa brott ställdes.

Raisi (som också kallas ”slaktaren från Teheran” för sin aktiva medverkan i morden 1988) står vidare på amerikanska UD:s sanktionslista för dessa brott. Detta faktum, jämsides med uppgifter som kan förväntas komma fram under rättegången som beräknas pågå från 10 augusti till mitten av april 2022, kommer att utgöra en besvärlig faktor för Raisi vid utlandsresor. Ett test kommer under hösten när FN sammanträder i New York och Raisi förväntas vara en av talarna.

Läs även: DEBATT: Inga drastiska förändringar när Irans nye president installeras

Men redan innan rättegången började blev Raisis makttillträde en diplomatisk pinsamhet när EU beslutade att skicka en officiell representant till hans installation i början av augusti. Beslutet kritiserades bland annat därför att Iran bara några dagar tidigare dödat två EU-medborgare vid en attack mot oljetankern Mercer Street utanför Oman. Den brittiska kaptenen och en rumänsk säkerhetsvakt dödades när en drönare sköt missiler mot fartyget.

Attacken var en del av den pågående skuggboxningen mellan Israel och Iran (Mercer Street ägs av ett israeliskt företag) och vid en briefing med ambassadörer i FN:s säkerhetsråd namngav Israels utrikes- och försvarsministrar, Yair Lapid respektive Benny Gantz, de personer som uppgavs ligga bakom attacken: chefen för det iranska drönarkommandot Saeed Ara Jani och den iranska flygvapenchefen Amir Ali Hajizadeh. EU:s beslut framstår även som något oövertänkt när både FN och Amnesty International krävt att Raisis roll utreds. Amnesty har dessutom betecknat morden 1988 som ”brott mot mänskligheten” i sina genomgångar av händelserna 1988.

Läs även: Israel vill att FN ingriper mot Iran efter dödlig attack

För Sveriges del kan rättegången nog förväntas bli en konfliktunge i förbindelserna med Iran. Demokratiska principer om maktdelning och separation av dömande, verkställande och lagstiftande institutioner gäller inte i Iran och regimen i Teheran lär se Sverige som ansvarig för åtalet och eventuella straff. Det gäller därför för Sverige att vid behov klart och tydligt förklara de rättsliga och demokratiska principer vilka fungerar som fundament för våra samhällen i Väst.

Det har inte varit vår sittande regerings bästa gren, men detta åtal gäller oerhört viktiga frågor så det blir till att hoppas att eventuella påhopp från Irans sida bemöts med civilkurage och klarhet.

Magnus Norell
Adjunct scholar vid The Washington Institute och Senior policy advisor vid European Foundation for Democracy (EFD) i Bryssel.