Northvolt årets värsta slöseri: ”Liknar en rysk docka”

Med nästan en tredjedel av rösterna krossade Northvolts konkurs konkurrensen i tävlingen Årets värsta slöseri 2025. Över 8 000 personer deltog i omröstningen där batterifabriken i Skellefteå tog förstaplatsen.

Journalsystemet Millennium kom tvåa med drygt 26 procent. Tillsammans samlade de två nästan sex av tio röster.

– Det var ju en jordskredsseger, även om det var tajt med Millennium, säger Philip Syrén, slöseriombudsman på Skattebetalarna.

Väljarna är trötta

Enligt Syrén speglar resultatet en djupare frustration hos skattebetalarna. Han menar att detta inte är första gången offentliga medel pumpats in i vad som idag kallas grön industri.

– Förr i tiden var det industripolitik, Stålverk 80. På 80-talet sponsrade vi bland annat en plastcykel i Itera som vi pumpade in pengar i. Vi har försökt subventionera på olika sätt genom alla tider, säger han.

– Resultatet är tyvärr alltid detsamma, det vill säga att det fungerar helt enkelt inte. Så jag tror folk är trötta på det.

Han ser omröstningen som ett tydligt budskap.

– Det är väl ett ganska tydligt besked från väljarna att man är trött på den här typen av saker.

Ville klippa band

Redan 2017 fanns varningssignaler. Då sa en av Northvolts grundare till SVT Västerbotten att minst en tredjedel av finansieringen skulle ske via lån från Europeiska investeringsbanken.

– Redan där borde man ju ha dragit öronen åt sig, att här är ett projekt som ska finansieras med andras pengar, säger Syrén.

Syrén menar att politikerna blundade för varningssignalerna.

– Problemet, anledningen till att man inte lyssnar, det är ju för att man som politiker vill visa sig handlingskraftig. Och klippa band och sådär, jag tror det ligger mycket i det.

Politiker från i stort sett alla partier talade gott om Northvolt i riksdagsdebatter, enligt Syrén.

– Man borde ha stoppat väldigt mycket tidigare.

Rysk docka av bidrag

Northvolts ledning hävdade att endast en procent av finansieringen var direkta bidrag. Enligt slöseriombudsmannen är verkligheten en annan.

– Man har gjort ett upplägg som liknar vid en rysk docka. Alltså att det är svårt att se exakt hur mycket det rör sig om, säger Syrén.

Han pekar på kreditgarantier och bidrag från både EU och enskilda länder som Tyskland – belopp som sammanlagt överstiger tio miljarder kronor. Pensionsfondernas förlust på sex miljarder räknades inte heller in i ”enprocenten”. Efter konkursen försvann dessutom uppskattningsvis en miljard i statliga lönegarantier.

Syrén kallar upplägget för bidragskapitalism.

– Kombinationen av tillgång till offentliga medel och möjligheter för bidragskapitalister och politiker att gemensamt godhetsstatuera, det innebär i praktiken en vårdslöshet med våra resurser.

Vanligt folk betalar priset

Region Västerbotten höjde skatten med 50 öre inför 2026. Skellefteå kommun tvingas spara. Människor som flyttade dit efter reklam i tunnelbanan sitter med överprisade bostäder.

– Man gjorde reklam i tunnelbanan i Stockholm för att få folk att flytta till Skellefteå och börja jobba. Människor har flyttat dit, man har köpt in sig på en bostadsmarknad som var väldigt övervärderad och blivit av med jobbet, säger Syrén.

– Och nu står man där belånad och sannolikt i en bostad som inte är värd i närheten av det man köpte den för.

Han menar att dessa människor till och med berövats möjligheten att själva ta risk som företagare, eftersom de sitter fast i belånade bostäder.

Kräver total transparens

Syrén vill se ett stopp för företagsstöd. Enligt Skattebetalarnas förening handlar det om minst 50 miljarder kronor per år.

– Jag tycker man ska sluta med det helt, säger han.

Om staten ändå ska fortsätta ge stöd kräver han full öppenhet, ett så kallat bidragsprospekt.

– Om du köper en aktie till exempel, då finns all information öppet tillgänglig. Men när skattebetalarna tar risken, av någon jävla anledning som är helt obegriplig, då får man inte veta nästan någonting. Transparensen måste vara total om man ska göra det.

Varnar för nästa smäll

Slöseriombudsmannen varnar för att Stegra-projektet i Boden kan bli nästa katastrof, där står upp till 40 miljarder på spel.

– Jag tror tyvärr att de kommer vara med på Årets värsta slöseri 2026, säger han.

Men han hoppas att Northvolt-haveriet ändå leder till förändring.

– Förhoppningsvis är det här början på slutet. Jag tror att det blir svårare för politiker i framtiden att göra snarlika fel, för allmänheten förstår det här nu.

Bulletin söker Northvolt för en kommentar.