De nya reglerna innebär att det som tidigare krävde tillstånd nu blir en bedömningsfråga för varje verksamhet. Ansvaret för att göra en korrekt avvägning mellan bevakning och personlig integritet läggs helt på verksamheterna själva.

– Det finns en risk för att fler otillåtna kameror kommer att sättas upp, säger Sebastian Caicedo Gordh, jurist på Integritetsskyddsmyndigheten, IMY till SVT.

Skjutningen i Örebro aktualiserar frågan

Efter masskjutningen på Campus Risbergska i Örebro har många skolor börjat se över sina säkerhetsrutiner. Samtidigt betonar IMY att integritetsintresset väger särskilt tungt i skolmiljöer där barn och unga vistas.

– Vi förstår att man vill ta till alla åtgärder man kan för att förhindra den här typen av händelser. Men den här förändringen innebär inte att kamerabevakning blir mer tillåten än tidigare, säger Sebastian Caicedo Gordh.

IMY understryker att kamerabevakning inte ska ske ”slentrianmässigt” och att dokumentation av incidenter och noggranna bedömningar fortfarande krävs innan kameror sätts upp.

Tillsyn istället för förhandsgranskning

IMY kommer fortfarande att kunna göra tillsyn och stoppa olaglig kamerabevakning, men först efter att den har satts upp. För att hjälpa verksamheter har myndigheten publicerat guider på sin hemsida om hur intresseavvägningar bör göras på olika platser.

De som redan har tillstånd för kamerabevakning behöver inte göra en ny bedömning, såvida förutsättningarna inte har förändrats. Det tidigare tillståndet gäller då som ”dokumenterad intresseavvägning”.

IMY avslöjar att de inte planerar någon särskild granskning av skolor med anledning av de nya reglerna, men kan agera om klagomål kommer in.

– Får vi in ett klagomål om integritetskränkning kan vi göra en tillsyn som får visa om kamerabevakningen är tillåten eller inte, säger Sebastian Caicedo Gordh.