”Om USA:s skuldfälla slår igen kommer också Sverige få problem”
Svenska låntagare påverkas av de växande statsskulderna i USA och Europa, trots att Sverige självt hör till de länder som har sina lån under kontroll. Det framgår av en ledartext i Dagens Industri, där räntorna på långa statslån beskrivs ligga på den högsta nivån på två decennier.
”Om USA:s skuldfälla slår igen kommer också Sverige få problem”, skriver Henrik Westman på Dagens Industris ledarsida.
Sverige framställs samtidigt som ett undantag bland de länder som pressas av sina lån. Den som redan lånat tungt får svårt att stimulera sin ekonomi när det behövs, medan ordnade statsfinanser lämnar dörren öppen.
”Vad händer om USA går in i en djup recession?”, skriver Westman.
Han beskriver ränteläget som en prövning av ländernas motståndskraft.
”Turbulensen på räntemarknaden sållar agnarna från vetet”.
Den som tar över finansdepartementet efter riksdagsvalet möts enligt ledaren av en konjunktur på väg uppåt efter pandemi och inflation, av försvarssatsningar som stimulerar ekonomin och av sänkta skatter på inkomster och mat som ger hushållen mer att röra sig med.
”Den tillträdande finansministern kommer till dukat bord”, skriver Westman i Dagens Industri.
Lånen kostar mer än försvaret
Underlaget hämtar ledaren från en genomgång i Financial Times. Där framgår att Storbritannien, USA och Frankrike numera betalar mer i räntor på sina lån än vad de avsätter till sitt försvar.
Räntenotan för ländernas skulder uppgår sammanlagt till två tusen miljarder dollar. Under året behöver OECD-länderna låna upp omkring arton tusen miljarder dollar.
Störst är den amerikanska skulden, fyrtio tusen miljarder dollar, vilket motsvarar en och en fjärdedels gånger landets BNP. Under det senaste decenniet har beloppet vuxit till det dubbla. Att läget ändå inte betraktas som akut förklaras i texten med att omvärlden alltjämt litar på den amerikanska ekonomin.
Viljan att komma till rätta med skulden framstår däremot som svag, enligt Westman. Skattehöjningar är uteslutna för president Trumps del, samtidigt som utgifterna växer, inte minst militärt.
Kvar återstår då att skära i annat, vilket enligt ledaren kan bromsa den amerikanska tillväxten. Skulle världens största ekonomi tappa fart och börserna vända nedåt når följderna långt utanför landets gränser, även i Sverige.
”Att leva på lånade pengar är aldrig en god idé. Det gäller för både människor och länder”, skriver Westman.
Sverige rår inte över besluten i andra länder, konstaterar ledaren, men följderna stannar inte vid deras gränser.
