Våren 2020 är pandemin ett faktum i Sverige. Folkhälsomyndigheten uppmanar till försiktighetsåtgärder – men hävdar samtidigt att Sveriges invånare till sommaren kommer att nå flockimmunitet.

Åke Lundkvist, forskare och professor vid Institutionen för medicinsk biokemi och mikrobiologi på Uppsala universitet, är specialist på virussmitta. Tillsammans med sina kollegor får han tillgång till totalt 454 stycken covid-test som blivit över efter en utvärdering.

– Vi hade redan utvärderat testen och publicerat det i en vetenskaplig tidskrift den 14 april, och visste därmed att den var överraskande bra, helt extremt träffsäker faktiskt, säger Åke Lundkvist till Bulletin. Han fortsätter:

– Vid denna tidpunkt fanns inga tester för allmänheten och ”alla” ville snarast veta om de haft infektionen. Därför delade vi upp testerna mellan oss och testade så många vänner och bekanta som de överblivna testerna räckte till, drygt 450 personer. Trycket var enormt och de flesta av oss fick säga nej till många som ville testa sig.

När uppgifterna om att tester genomförts av Åke och hans kollegor når media händer något. Testningen pekas senare ut av Önep som ett led i en kommande forskningsstudie som Åke Lundkvist och hans kollegor planerat att genomföra längre fram och har erhållit etikprövningstillstånd för. Innan testerna genomfördes hade man inte fått ett godkänt etikprövningstillstånd – vilket således skulle innebära att testningen är ett brott mot lagen om etikprövning av forskning som avser människor.

Önep tar emot två anmälningar gällande Åkes och hans kollegors test. Det är dock endast Åke som hålls ansvarig. Den 18 maj kommer en anmälan från en journalist på tidningen UNT. Dagen efter inkommer en anmälan från en privatperson. Önep utreder anmälningarna och anser att Åke Lundkvist bedrivit forskning utan etikprövningstillstånd – därefter åtalsanmäler de Åke Lundkvist till åklagare. Åke Lundkvist pekas ut som forskningsledare. Han menar att testerna aldrig varit ett forskningsprojekt, vilket han även betonar i sin kontakt med Öneps jurist Johanna Sjöcrona.

– Hur jag blev utsedd till forskningsledare för ett forskningsprojekt som aldrig har funnits är för mig idag lite oklart. Men för mig är det kanske ännu märkligare att Önep, och sedan åklagaren, väljer att fullständigt tro på anmälarnas felaktiga uppgifter, och totalt förkasta det jag och en av mina kollegor nogsamt beskrev för dem angående händelseförloppet.

Rättegången inleds i Uppsala tingsrätt

Idag, torsdag, inleds rättegången mot Åke Lundkvist. Åklagaren hävdar att Lundkvist har begått brottet med uppsåt och att den provtagning som genomförts varit en del av ett forskningsprojekt som aldrig innehaft etikprövningstillstånd.

– Vår testning av vänner och bekanta går inte att betrakta som forskning av flera anledningar. Bland annat för att det inte fanns någon forskningsplan, inget forskningsanslag, ingen forskningsledare, ingen dokumentation, inga persondata, ingen vetenskaplig analys eller vetenskaplig publikation. Enligt min mening finns det ingen grund för något åtal, säger Lundkvist och fortsätter:

– Det finns ingen som helst hälsorisk kopplad till att ta en droppe blod (5 microliter) från fingerblomman. Eftersom inga persondata samlades in finns alltså inget etiskt problem över huvud taget. Med andra ord anser jag att hela denna process är ett oförståeligt missförstånd.

Om Åke fälls för brottet blir han den förste sedan den nya etikprövninglagen började gälla. Samtidigt har regeringen i slutet på maj meddelat att lagen, med samtliga paragrafer inräknade, kommer att utredas efter massiv kritik mot lagen från landets forskare sedan den infördes 2020.

– Jag kan inte riktigt sätta mig in i att kunna bli dömd för etikbrott när det i det vi gjort, testat vänner och bekanta med ett riskfritt diagnostiskt test och utan att samla in eller lagra några persondata som innehåller någon etisk problematik eller går att beskriva som forskning. Dessutom spelar det in att Sverige var i en brinnande pandemi där mycket av samhället var lamslaget och vårt jobb var mycket värdefullt.

Den meriterade forskaren och professorn anser att etikprövningslagen i sin nuvarande lydelse skadar svensk forskning. När lagen ändrades 2020 blev det inte till det bättre.

– Extremt negativt, men kanske framför allt tolkningen och den så kallade kontrollen av den. Det var ju inte brister i den tidigare etiklagstiftningen som var orsaken till Maccarini-skandalen. Jag har inte själv drabbats av några avslag av Etikprövningsmyndigheten på mina tillståndsansökningar, men jag känner många som fått fullständigt oförståeliga avslag. Avslagen har inte alls varit grundade i någon etisk problematik.

Bulletin: Har du något förtroende för Önep?

– Nej, inget alls.

Skarp sågning av Önep

Åke Lundkvists ombud, advokat Hanna Lindblom, har kallat tre personer som vittnen. Samtliga tre, med bakgrund som forskare, professorer och överläkare, vittnar om att Lundkvists testning aldrig varit ett led i forskning. Trots detta har samtliga vittnen på som på något sätt deltog i de genomförda testerna förhörts under polisens utredning.

Försvaret kallar även doktor Lars Jacobsson, pensionerad professor i psykiatri vid Umeå universitet, i egenskap som sakkunnig. Jacobsson har tidigare varit sekreterare och ordförande för Medicinska fakultetens forskningsetiska kommitté i Umeå, organisationen som föregick den nuvarande Etikprövningsnämnden. Vidare har Jacobsson varit medlem i Statens Medicinsk Etiska Råd, SMER, medlem i Läkaresällskapets Etiska kommitté, ordförande i Svenska Läkaresällskapets Delegation för Medicinsk etik samt vetenskapligt råd vid Socialstyrelsen mellan 1981 till sin pensionering.

I sitt yttrande under utredningen påpekar han att det är tydligt att undersökningen inte varit ett led i en forskningsstudie. Vad åklagaren hävdar är ett brott genom att blodprov tagits för att undersöka andelen antikroppar mot covid-19. Jacobsson anser att med den slutsatsen skulle ”de tusentals sådana testningar som görs dagligen i landet runt innebära en enorm forskningsaktivitet inom sjukvården”.

Jacobsson går även hårt åt Öneps kompetens. Han menar att Öneps utpekande av brottsliga gärningar i själva verket talar för att nämnden saknar kunskap i de ärenden de driver samt att de frågeställningar Önep anmäler i Lundkvists ärende är ”irrelevanta och dessutom genanta för en expertmyndighet”.

Önep å sin sida hävdar att Lundkvists agerande kan ”underminera allmänhetens förtroende för forskning”. I sitt yttrande kontrar Jacobsson med att det snarare är Öneps ”märkliga tolkning av vad forskning faktiskt är, som underminerar förtroendet för nämndens bedömningar”.

Journalist låg bakom första anmälan

En av de personer Önep hävdar har inkommit med en anmälan mot Åke Lundkvist arbetar som journalist på tidningen UNT, Uppsala Nya Tidning. Samme journalist var snabb med att publicera såväl namn som bild på Lundkvist i tidningen, detta trots att Lundkvist vid tidpunkten endast var misstänkt.

– UNT har skrivit minst 24 stycken artiklar om mig vad gäller misstanke om etikbrott. Av dem har den här journalisten skrivit 22 stycken. Som jämförelse kan nämnas att UNT skrev sammanlagt fyra stycken artiklar om den historiska händelsen när Sverige fick sin första kvinnliga statsminister.

Han fortsätter:

– Den mycket intensiva och offentliga smutskastningskampanj han drivit mot mig, med direkta sakfel, ful-citeringar, delar av meningar urklippta ur privata mail i en fråga där han själv ligger bakom anmälan, är för mig fullständigt oförståelig. Jag trodde att journalistik gick ut på att beskriva händelser så objektivt som möjligt, men i detta fall undrar jag hur det ens är möjligt att en tidskrift låter något sådant här ske, under en period över 1,5 år. Det borde väl finnas någon form av etik även inom journalistiken?

Negativ påverkan på forskningen

Turerna kring Åke Lundkvists undersökning har varit många. Förutom stressmomentet att vara brottsmisstänkt har han ansett att möjligheten till att fortsätta med sina forskningsprojekt varit tuff.

– Jag tror att de första två åren kostade mig cirka 50 procent av min normala arbetskapacitet. Mycket tid gick åt att bemöta anklagelser, skrivelser, nya anklagelser, nya skrivelser, mediadrev, nya anklagelser, nya mediadrev, och så vidare.

– Forskning är ju ett kreativt skapande arbete. Det liknar nog på många sätt exempelvis att skriva skönlitteratur eller att skapa musik. Med denna process hängande över mig och det konstanta ifrågasättandet av både min person och min heder påverkas både fantasin och även arbetsglädjen mycket negativt. Det sista året har vi i princip endast väntat på rättegången, vilket även det är påfrestande.

Bulletin: Ångrar du att ni utförde testerna eller skulle du göra om det?

– Trots de tre senaste årens lidande ångrar jag inte att jag var med och utförde testningarna av vänner och bekanta. Jag och mina sju kollegor var fullständigt övertygade om att här gjorde vi endast något mycket gott. Vi arbetade mycket hårt gratis på vår fritid med något bara vi kunde just då och under en mycket allvarlig kris. Självklart kunde vi aldrig drömma om att någon av oss skulle kunna bli anklagad för något brott.

– Vidare vet jag att vår snabba utvärdering av den högpresterande kinesiska covid-testen räddat människoliv, dels genom intensiv användning hos vårdpersonal i Sverige och dels genom att exempelvis Spanien och Nederländerna använde testen tidigt. Utifrån de resultaten insåg de att någon flockimmunitet inte alls var möjlig och därav styrde om sin strategi för att spara liv.

Läs även:
Forskning om våldtäktsmän anmäldes av myndighet – förundersökningen nedlagd
Forskaren som anmäldes till Åklagarmyndigheten: ”Kafkaliknande process”