Arbetslösheten är ett allvarligt problem. Ändå tycks styrande politikerna inte vilja erkänna varför den är hög eller vilka åtgärder som behövs. De skryter om att många är sysselsatta, men om ekonomin ska gå ihop måste fler få riktiga jobb och bli självförsörjande.
KRÖNIKA. När finansminister Magdalena Andersson (S) presenterade vårändringsbudgeten talade hon med myndig stämma om ”jobben, jobben, jobben”.
Men hennes fokus verkade dessvärre ligga på att putsa siffrorna snarare än verkligheten.
Andersson visade stolt upp en graf över sysselsättningsgraden, som visade att Sverige hade högst sådan i EU tredje kvartalet 2020.
Problemet är bara att alla räknas som sysselsatta som, enligt statistikmyndigheten SCB, ”under en viss vecka utfört något arbete i minst en timme som anställd, egen företagare eller medhjälpare i företag tillhörande en familjemedlem.”
En timme alltså. Verkar inte vara toppen för samhällsekonomin…
Fler måste i stället ha riktiga jobb som ger en lön man kan leva på. De måste bidra till det gemensamma i stället för att kosta i form av bidrag eller subventionerade jobb. När ska de rödgröna våga erkänna det?
Även arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (S) valde att se ljust på läget på en pressträff på måndagen.
Hon hade sett att det fanns 122 917 jobb att söka på Platsbanken, och lyfte att det växer fram en hel del nya jobb på grund av jätteinvesteringar i norra Sverige. ”För den som söker jobb kan det finnas läge att flytta norrut”, sa hon optimistiskt. Men även om hon har rätt i att företag i norr har väldigt stora behov av arbetskraft har de hittills inte lyckats locka folk från söder. I stället planeras nu rekryteringsresor till Kina (Bulletin 19/4).
Det är alltså inte så lätt som att sända arbetslösa svenskar till Norrland, och det borde arbetsmarknadsministern känna till.
Visst ansåg Nordmark att det var ett bekymmer att Arbetsförmedlingen spår att vi får över 200 000 långtidsarbetslösa under året. Men hon verkade inte öppen för att förstå vare sig varför eller vilka lösningar som krävs.
Ett bidragstak skulle sannolikt också motivera fler till att plugga kurser som ger jobb. Sänkta skatter för arbetsgivare skulle minska risken. Törs regeringen plocka fram så hårda handskar?
Våra makthavare behöver våga se att stor migration och bristande integration har skapat en svårlöst arbetslöshet. 43 procent av alla inskrivna arbetslösa är födda utanför Europa och arbetslösheten är 30 procent i gruppen födda i Afrika. Nästan 45 procent av de arbetslösa utrikes födda kvinnorna saknar gymnasieutbildning varav huvuddelen saknar en utbildning som motsvarar grundskola, enligt Svamacs prognos.
En rapport från Entreprenörskapsforum visade att en majoritet av de utrikes födda aldrig blir självförsörjande. Det tar i snitt 12–13 år innan hälften har nått en inkomst på drygt 12 500 kronor efter skatt. ”Efter cirka fyra år har 50 procent av de invandrade sysselsättning medan det tar mer än tre gånger så lång tid att uppnå 50 procents självförsörjningsgrad” (16/4).
Enligt en rapport från Moderaterna har Sverige idag 675 000 invandrare som inte är självförsörjande utan i varierande grad bidragsförsörjda (6/4).
Regeringen verkar dock vilja tala tyst om detta. Andersson la stort fokus på ungdomsarbetslösheten och Nordmark lyfte mest som i en bisats att arbetslösheten var stor bland lågt utbildade och utrikes födda.
Kanske är det därför lösningarna är svaga. 100 miljoner går till ett intensivår som ska ge ett okänt antal nyanlända snabbare hjälp att komma i arbete. Det skjuts även pengar till Arbetsförmedlingen för matchningstjänster. Men räcker det?
Att svenska arbetsgivare skriker efter folk men inte finner sökande med rätt kompetens har varit känt länge, och då krävs kompetenshöjning samt krav för den som lever på skattepengar att studera till bristyrken. Ett bidragstak skulle sannolikt också motivera fler till att plugga kurser som ger jobb. Sänkta skatter för arbetsgivare skulle minska risken. Törs regeringen plocka fram så hårda handskar?
Stefan Löfvens (S) svikna löfte från 2014 om att vi ska ha Europas lägsta arbetslöshet 2020 ger Socialdemokraterna mycket att stå till svars för. Men att släta över misslyckandet med skönmålande statistik sätter dessvärre inte mat på våra bord. Fina ord går inte att äta till middag.
TEXT: CAROLIN DAHLMAN
Krönikör i Bulletin
carolin@bulletin.nu
Facebook: Carolin Hanna Dahlman
Twitter: carolindahlman
Detta är en krönika i Bulletins nyhetsdel. De åsikter som framförs är skribentens egna.
