Var nionde barnfamilj i USA hemskolade sina barn under hösten 2020, enligt officiell statistik. Siffrorna avser ”verklig” hemskolning, alltså sedan man ställt kontrollfrågor och rensat för att vissa skolor övergått till virtuellt lärande under pandemin. Det är ganska stora skillnader mellan olika delstater, några har uppåt 20 procent hemskolare (exempelvis Florida), medan en känd hemskolarstat som Kalifornien ligger på cirka nio procent. Hemskolandet är i stort sett lika utbrett i olika inkomstgrupper, med viss övervikt för såväl medelinkomsttagare som de med de lägsta inkomsterna.

De senaste siffrorna visar på en fortsatt stor ökning och under 2021 uppger sig var sjätte familj hemskola minst ett barn. Detta enligt de officiella hushållsundersökningarna från US Census Bureau som sammanfattas i denna artikel. Före covid låg andelen hemskolare på 3,3 procent, men har nu alltså ökat till uppåt 18 procent. Covid var en katalysator för denna stora ökning, men intressant nog består ökningen även nu när skolor och samhälle öppnar som vanligt igen. Christopher Lubienski som är professor i didaktik och forskar om hemskolning, spår att hemskolningen kommer att minska en del från dagens nivåer, men att den kommer att landa på en permanent högre nivå även sedan samhället helt återgått till det normala efter covid.

Läs även: Makram: Om covidrestriktioner och individens frihet

Detta är en så pass dramatisk utveckling att det kan komma att påverka hela det rådande skolnarrativet, enligt vilket den traditionella skolan är ett naturligt och bra förstahandsval för våra barns lärande. Man kan säga att covid har tydliggjort de problem som redan fanns i det etablerade, traditionella skolsystemet. Det är problem med ordning, med dålig lärmiljö i klassrummen, med icke-engagemang från både elever och lärare, med mobbning, med rasism mot svarta barn, med psykiska problem och omfattande förskrivning av psykofarmaka.

Hur kan då den stora och som det verkar bestående ökningen i hemskolning förklaras? När USA:s skolor stängdes på grund av covid under 2020 övergick man i de flesta fall till en ”Zoom-skola” som innebar lärande på distans och lärare och skolkompisar närvarande endast via en dataskärm. Många barn och föräldrar hade svårt att ta till sig detta nya format, och sökte alternativ. Hemskolning kom att bli en av de populäraste lösningarna, det blev socialt accepterat och en läroform som visade sig fungera för många av de familjer där någon förälder blivit hemarbetare.

Men den dramatiska ökningen av hemskolning har också djupare orsaker. En drivande faktor är det kulturkrig som nu utkämpas i många skolor och då inte minst i deras ledningar och styrelser. Föräldrar i USA har allt mer kommit att vända sig mot hur deras barn fostras ideologiskt i skolsystemet. Man vänder sig mot att wokeism, identitetspolitik och kritisk rasteori blivit centrala inslag i skolverksamheten.

Läs även: Altstadt: Biden och wokevänstern fortsätter förtala Rittenhouse

Det konservativa projektet ”1776” söker aktivt röka ut skolledningar som gör kritisk rasteori till en bärande del av läroplanen. En stödorganisation (PAC) driver frågan på lokal nivå i skolornas styrelser och har nått spektakulära framgångar på det politiska planet, inte minst i guvernörsvalet i Virginia där Glenn Youngkin oväntat vann efter en kampanj som fokuserade på skolfrågor och wokeism.

Republikanska politiker driver nu ett föräldrainitiativ i kongressen, där föräldrar ska tillförsäkras rättigheter att skydda sina barn mot bland annat den kritiska rasteorins dogmer. Annat som driver barnfamiljer från skola till hemskolning är att vissa skoldistrikt tvingar barn till obligatorisk covid-vaccinering, trots att detta är medicinskt tveksamt och strider mot traditionell läkaretik, något jag själv gått igenom i en artikel i Det Goda Samhället.

Läs även: DEBATT: Det saknas en liberal och frihetlig debatt om vaccinpass

Allt fler röstar med fötterna och tar sina barn ur skolan. Covid var en katalysator och en ögonöppnare för många familjer. De insåg att det gick att ge barnen en god lärmiljö i hemmet och att man tillsammans med andra hemskolande familjer kunde skapa grupper för stöd och sociala träffar. Sedan tidigare har också olika stödorganisationer och kommersiella aktörer tagit fram utomordentligt bra läromedel för hemskolare i USA, och några av de bästa kan tillgås gratis.

Vi är själva hemskolare av våra tre barn. I en följande artikel skriver jag om hemskolning ur ett svenskt perspektiv.

Gabriel Oxenstierna
Fil. dr i nationalekonomi vid Stockholms universitet, författare till böcker för finansmarknaden, bland annat boken Placeringsrådgivning, (15 uppl. 2020). Delar av hans böcker handlar om etik, normer och regler.