Facebook noscript imagePandemilagen ska inte permanentas, den ska avskaffas
Annika Borg
Ledare
Pandemilagen ska inte permanentas, den ska avskaffas
Statsminister Stefan Löfven (S) flankerad av socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens Johan Carlsson i januari när riksdagen antagit regeringens pandemilag. Foto: Fredrik Sandberg, TT.
Statsminister Stefan Löfven (S) flankerad av socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens Johan Carlsson i januari när riksdagen antagit regeringens pandemilag. Foto: Fredrik Sandberg, TT.

Regeringens pandemilag är en låda med totalitära verktyg. De borgerliga partierna uppvisar en häpnadsväckande flathet inför inskränkningarna av våra grundläggande fri- och rättigheter.

Man kan undra när socialminister Lena Hallengren (S) kom på idén om att "ett nytt normalläge" för Sverige skulle bli verklighet à la DDR med restriktioner och begränsningar för medborgarna (TT 29/4). Är hon okunnig om det fria samhällets fundament eller är det så att möjligheten till repressiv maktutövning har smakat för bra? 

Frågan handlar inte om att det behövs åtgärder för att hålla smittspridningen av covid-19 nere, för det gör det naturligtvis, utan om den normalisering av inskränkningarna i mötesfriheten, näringsfriheten och andra grundläggande fri- och rättigheter som regeringen vill se. Pandemin blir argumentet för en samhällsförändring vi inte ens hade kunnat mardrömma om eller föreställa oss för två år sedan.

Läs också: Norska coronakommissionen dömer ut Sveriges regering 

För det är så här det börjar; steg för steg sker en normalisering av att vår vardag och våra liv är kringgärdade. Att det vi tog för givet i går, är undantag i dag. Det sluttande planet-argumentet är ofta felapplicerat, men här är det på sin plats att använda det. Pandemilagen är just ett sluttande plan. Det är bara att se på vad som skett:

Ett drygt år in i pandemin lade regeringen ett förslag till pandemilag – en lag som skulle gälla från januari till september i år. Om detta genmälde Lagrådet att förslaget hade hastats fram och att regeringen saknade planering och framförhållning. Justitieombudsmannen (JO) gav svidande kritik och menade att förslaget inte uppfyllde de högt ställda kraven på en så ingripande bestämmelse (S2020/09214). JO varnade även för att normgivningskompetensen försköts från riksdag till regering samt att regeringen gav långtgående delegation till myndigheter. Ändå gick förslaget igenom i Sveriges riksdag. 

Sedan ville regeringen förlänga lagen till januari år 2022. Detta trots att JO uttryckligen avfärdat att inskränkningarna skulle utsträckas till ett år, givet lagens mycket ingripande karaktär. Lagrådet kritiserade i sin tur att berörda myndigheter och rättsinstanser endast hade kort tid på sig att avge sina remissvar angående förlängningen. Ändå gick förslaget igenom i Sveriges riksdag.

Och nu är alltså socialministern ute och talar om att pandemilagens frihetsinskränkningarna kan komma att bli det nya normala i Sverige. Delegationen att ge underlag för beslutet har hon gett till Folkhälsomyndigheten. Trots att landets högsta juridiska instanser dragit i bromsen, fortsätter alltså den socialdemokratiska regeringen, med stöd av frihetliga partier, att ha för avsikt att inskränka våra demokratiska fri- och rättigheter. 

Den socialdemokratiska regeringen tar inte seriöst på lagstiftningsarbetet, vilket i sig är skakande för rättsstaten Sverige. I sammanhanget förtjänar det att återigen uppmärksammas vad Lagrådet sa när regeringen skulle hafsa igenom den så kallade gymnasielagen år 2018: ”gränsen här har nåtts för vad som är acceptabelt i fråga om hur lagstiftning kan utformas”. Starkare uttalande från jurister går inte att uppbringa. 

Regeringen saknar respekt för såväl de processer som skapar Svea rikes lag som för landets medborgare. Konsensuspolitiken i frågan och tystnaden från riksdagens borgerliga partier är allvarlig och djupt oroande. Det är upp till bevis nu vilka partier som kompromisslöst står upp för vår frihet.

 

Läs också: Bulletins ledarsida är en rak höger

Annika Borg

Annika Borg är politisk chefredaktör för Bulletin. Hon är teologie doktor och präst i Svenska kyrkan. Annika är en driven skribent, som medverkat på flera av landets ledarsidor: i exempelvis SvD, GP, Sydsvenskan, Kyrkans tidning och Barometern. Hon är fast krönikör i Axess och har ofta förekommit i samhällsdebatten i radio och tv. År 2002 sommarpratade hon och direktsände under decennier Tankar för dagen i P1. Annika var en av initiativtagarna till den uppmärksammade Facebookgruppen Mitt Kors och har studerat religionshistoria samt hebreiska i Jerusalem. Förutom artiklar, ledare, essäer och rapporter, har hon även skrivit ett flertal böcker om livsfrågor. Hon har innehaft chefspositioner på M-kansliet i Stockholms stadshus. annika@bulletin.nu