Den norska coronakommissionen pekar ut Sverige som avvikande och dömer ut den svenska strategin. Att platta ut kurvan, snarare än att försöka stoppa spridningen, innebar att många skulle bli smittade. I förlängningen skulle det leda till flockimmunitet, även om ordet aldrig uttalades. Sveriges regering kunde ha gjort mer för att förhindra smitta och död, heter det. Kritiken framgår av kommissionens första rapport, som offentliggjordes i förra veckan.
I torsdags presenterade den norska Koronakommisjonen sin första rapport. Den utvärderar norska myndigheters åtgärder för att möta pandemin. Men den jämför också de norska insatserna med vad som gjorts internationellt, och då särskilt i Danmark och i Sverige. Och Sverige skilde ut sig, menar kommissionen.
”De tre skandinaviske landene valgte ulike smittevernstrategier i 2020: Mens Norge og Danmark raskt innførte strenge tiltak, valgte Sverige en mer forsiktig linje.”
Även i ett europeiskt perspektiv har Sveriges coronahantering varit avvikande, heter det.
”Sverige skiller seg ut, også i europeisk sammenheng, ved knapt å ha tatt i bruk strenge reguleringer som påbud og forbud i krisehåndteringen. Unntakene er forbud mot offentlige forsamlinger (500 personer 12. mars, 50 personer 27. mars) og stengning av videregående skoler og grensestengning for innreise fra enkelte land. For øvrig besto Sveriges tiltak av mykere reguleringer i form av informasjon og råd til befolkningen.”
Den norska coronakommissionen härleder den svenska bristen på skarpa åtgärder till regeringens strategi. Även om det aldrig sades officiellt, skulle den leda till flockimmunitet.
”Den svenske strategien har fra mange hold blitt omtalt som en form for flokkimmunitet-strategi. Den svenske regjeringen har ikke uttalt at flokkimmunitet er et mål. En brems-strategi (mitigation) med mål om å flate ut kurven innebærer imidlertid at mange blir smittet. Immunitet fra smitte blir en konsekvens av strategien, selv om det ikke er et uttrykt mål.”
Men erfarenheterna visar, menar kommissionen, att den svenska strategin – att platta ut kurvan – inte var lämplig mot ett virus som covid-19. Man riskerade att snabbt förlora kontrollen över smittan, och då skulle det vara svårare att bekämpa den.
”Erfaringene tyder på at en strategi med å flate ut kurven er lite egnet til å håndtere et virus som SARS-CoV-2. Et basalt reproduksjonstall anslått til omkring 3, i kombinasjon med at viruset kan smitte fra personer som selv ikke vet de er smittet og at befolkningen mangler immunitet, gjør at smittesituasjonen raskt kan komme ut av kontroll. Smittevern er ingen eksakt vitenskap. Myndighetene kan ikke på forhånd vite hvilken effekt ulike tiltak vil ha på R-tallet. R-tallet som måles, er dessuten et anslag og gjenspeiler situasjonen flere dager bakover i tid. Å styre smitteutviklingen er mer utfordrende når det er utbredt smitte i samfunnet enn når få er smittet.”
Norges tidigt insatta hårda restriktioner var mer effektiva, anser kommissionen.
”Strenge smitteverntiltak bidrar til å beskytte eldre og risikogrupper mot sykdom og død.”
Norska coronakommissionen granskar också den svenska regeringens agerande i förhållande till expertmyndigheterna. Kommissionen noterar att svensk förvaltningstradition skiljer sig från dansk och norsk, med mindre inslag av ministerstyre. Coronakommissionen menar ändå att Sveriges regering hade kunnat göra mer för att förhindra smitta och död.
”Det man kan undres over, er ikke først og fremst at den svenske regjeringen ikke grep inn i behandlingen av enkeltsaker, men heller at regjeringen ikke vedtok en ny politikk for å redusere smittespredningen og dødsfall. Dette skjedde i såpass lite omfang gjennom 2020, at det må tolkes som at regjeringen mente at politikken myndighetene implementerte var den riktige.”
Coronakommissionen tillsattes den 24 april 2020 och har letts av läkaren och professorn Stener Kvinnsland. Han har nu, efter att den första rapporten avlämnats, ersatts av nationalekonomen Egil Matsen.
Att den svenska regeringen och statsminister Stefan Löfven (S) har mött den norska kritiken med tystnad är knappast förvånande. Dödstalen är förkrossande höga jämfört med Norges. Sverige har cirka 13 800 döda, Norge drygt 700. Om Sverige hade klarat pandemin som Norge hade mer än 12 400 människoliv räddats.
Det är det största politiska misslyckandet i mannaminne.
