I förra NTU, från 2020, uppgav 47 procent av befolkningen (16–84 år) att de i stor utsträckning oroar sig för brottsligheten. I årets undersökning, som presenterades under tisdagen, har andelen minskat till 45 procent.

Resultatet visar också på en minskning av den självrapporterade utsattheten för sådant som i undersökningen kategoriseras som brott mot enskild person – som personrån, sexualbrott, misshandel, hot och fickstöld.

Läs även: Adamson om Brårapporten: ”Punkterar idén om den lyckade integrationen”

20,2 procent av befolkningen uppger att de utsatts för brott mot enskild person under 2020. Det är en minskning från 2019, då andelen var 22,6 procent.

4,6 procent uppger att de utsattes för sexualbrott förra året, vilket omräknat motsvarar ungefär 375 000 personer i befolkningen. Det är en minskning jämfört med utsattheten som uppgavs i förra mätningen, som låg på 5,6 procent. Kvinnor är fortsatt mer utsatta för sexualbrott än män men även där har andelen minskat från 9,4 till 7,7 procent.

Undviker att gå ut

Nästan samtliga brottstyper som mäts i undersökningen har minskat. Försäljningsbedrägerier ökade dock från 5,1 procent 2019 till 5,5 procent 2020. Undersökningen visar också att förtroendet för rättsväsendet, framför allt polisen, fortsätter att öka.

Att mäta oro för brott och otrygghet är inte helt enkelt. I NTU undersöks området från flera olika håll, vilket kan ge indikationer på utvecklingen.

En fråga handlar om känslan av otrygghet och om det påverkar hur man rör sig ute sent på kvällen. I undersökningen svarar 28 procent att de känner sig mycket eller ganska otrygga eller att de till följd av otrygghet undviker att gå ut ensamma under sena kvällar i sitt bostadsområde, en minskning med två procentenheter jämfört med året före.

Tillfälliga förändringar?

Oro får också konsekvenser för hur många lever sina liv. Nära en fjärdedel av befolkningen uppger att de mycket eller ganska ofta under det senaste året har valt en annan väg eller ett annat färdsätt till följd av oro för brott. Mer än var tionde uppger att de avstått en aktivitet på grund av oro, och sju procent uppger att oron för brott har en stor påverkan på livskvaliteten.

Hur stora växlar man ska dra på de positiva trender som syns är dock oklart. Enligt Brottsförebyggande rådet (Brå), som genomför undersökningen, har resultaten för samtliga frågeområden sannolikt påverkats av att våra livsstilsmönster förändrats under pandemin. Skillnaderna kan därför vara av tillfällig karaktär och behöver inte vara ett tecken på trendbrott, skriver Brå i sin rapport.

”Sannolikt har pandemin påverkat utsattheten för brott, särskilt när det gäller brott som exempelvis personrån, fickstöld och misshandel på allmän plats”, skriver utredaren Sofie Lifvin i ett pressmeddelande.

”Vi har hållit oss hemma mer under pandemin vilket kan antas ha bidragit till att utsattheten för den typen av brott har minskat.”

Kön och utlandsfödda föräldrar påverkar

Av samtliga personer mellan 16 och 84 år uppgav 2,8 procent att de utsatts för misshandel. Det var en minskning från 3,6 procent 2019, då siffran hade ökat fyra år i rad från 2,3 procent 2015.

Störst var utsattheten bland män mellan 16 och 24 år, där 8,9 procent uppgav att de blivit misshandlade.

Läs även: Altstadt: Morgan Johansson ljuger om Brå-rapport

I likhet med föregående år var det fler personer med två utrikesfödda föräldrar som drabbades av misshandel (4,0 procent) än svenskfödda personer med minst en svenskfödd förälder (2,8 procent) eller utrikesfödda personer (2,7 procent). Mönstret går igen när det gäller hot, sexualbrott och personrån.

I hela befolkningen var det 1,3 procent som uppgav att de utsatts för personrån, en minskning med 0,2 procentenheter. Antalet män som uppger att de blivit rånade är fyra gånger högre än antalet kvinnor. Hårdast drabbade är män mellan 16 och 19 år, där siffran ligger på 3,0 procent.