På en presskonferens under onsdagen tillsammans med Skatteverket, Ekobrottsmyndigheten och Försäkringskassan, ger Linda H Staaf en mörk bild av hur kriminella nätverk startar företag och lurar utbetalande myndigheter på stora belopp. Det öppna våldet på gatorna liknas vid toppen av ett isberg.

Läs även: Investment-vd: Kriminella nätverk utgör ett existentiellt samhällshot

– Brottsligheten gräver sig djupare under ytan, det vill säga den brottslighet som inte syns lika tydligt men som verkar i skuggan av det synliga våldet, säger Staaf.

Företag som styrs av kriminella kan ge sken av att bedriva legal verksamhet, men utgör i själva verket en fasad för att till exempel importera arbetskraft från andra länder, få bidrag eller lura skattesystemet.

Påverkar företag och myndigheter

Polisen upptäcker allt oftare att kriminella gäng placerar människor de har inflytande över på banker och inom kommunal verksamhet.

Som exempel nämner Linda H Staaf parallella samhällsstrukturer som konkurrerar med demokratin i utsatta områden, legala företag som används i kriminella syften, samt personer som placeras på insidan av företag och myndigheter för att möjliggöra brott med miljarder i vinst.

– Det har blivit vanligare att vi upptäcker otillåten påverkan – ”insiders” – i företag, inte minst i bankväsendet. Det är sådana exempel som har blivit mer påtagliga för oss de senaste åren. Påverkan inte minst på kommunal nivå, på kommunalt beslutsfattande är sådana exempel också.

Personerna som placeras i företag och på myndigheter för att påverka är svåra att upptäcka eftersom de vanligtvis inte själva har något kriminellt förflutet.

Bristande kontrollverktyg

Den myndighetsgemensamma lägesbilden om organiserad brottslighet sammanställs vartannat år, och ligger till grund för inriktningen i det myndighetsgemensamma arbetet mot organiserad brottslighet som startades 2009.

De allvarligaste sårbarheterna som utnyttjas av den organiserade brottsligheten delas i den nya lägesbilden in i fem kategorier.

Det rör sig om anonymitet i den legala samhällssfären genom kriminellas användning av företag, målvakter och identiteter som brottsverktyg, samt myndigheternas tillitsbaserade system i kombination med bristande kontrollverktyg och delade ansvar som leder till luckor.

Det handlar även om korruption, infiltration och otillåten påverkan inom myndigheter och företag, samt den nationella brottsbekämpningen som alltjämt påverkas av en växande gränsöverskridande brottslighet.

Kriminella blir viktigare än staten

Torbjörn Rosén, polischef vid Ekobrottsmyndigheten, beskriver hur kriminellas företagande i vissa fall kan ge dem lokalt inflytande i utsatta områden.

– Man bygger en social status – man kan ge boende i områdena, man kan ge arbete, man kan tvätta pengar. Man blir i vissa fall en viktigare aktör än själva staten, säger han.

Legala näringsidkare kan pressas bort från områden av företag som delvis drivs på kriminell grund, både genom att det kriminella företaget pressar priserna eller att andra aktörer helt enkelt tvingas bort med hot och våld.

Den organiserade brottsligheten innebär att staten förlorar flera miljarder kronor varje år.

– Den stora skadan kanske inte ligger i det vi har förlorat, utan den stora skadan kanske ligger i de aktörer som fått tillgång till de här pengarna, säger Torbjörn Rosén.

Läs även: Annika Borg: Fler myndigheter löser inte Sveriges djupa problem

Sedan den första lägesbilden presenterades 2009 har brotten som Ekobrottsmyndigheten utreder ändrat karaktär.

– Man skulle kunna beskriva det från Ekobrottsmyndighetens perspektiv som att vi har gått från ”white collar crime” till att företag har blivit del av en annan kriminell struktur, det vill säga den organiserade brottsligheten med våldskapital och liknande, säger han.