Ett ökat tryck på polisens nationella forensiska centrum, NFC, i kombination med en lagändring som innefattar en tidsbegränsad häktningstid för personer misstänkta för brott – kan försvåra möjligheten att lösa brott, uppger Svenska Dagbladet.
Antalet vapenbrott har ökat de senaste åren. Till följd av detta har inflödet av nya ärenden till NFC ökat i en hastighet som avdelningen haft svårt att hantera.
NFC:s arbete är i många fall nödvändigt för att en förundersökning ska uppfylla beviskraven för att kunna väcka ett åtal. Avdelningen arbetar med att säkra bevis genom analyser av bland annat hårddiskar, fingeravtryck och ansiktsigenkänning.
Vapenforensikern Alexandra Ahrén berättar om vikten av NFC:s arbete.
– Vi är inte ute efter att sätta dit folk. Våra utlåtanden kan ju lika gärna fria någon. Det viktiga är att vi är en del av rättssystemet och gör en oberoende undersökning med ett korrekt resultat, säger Ahrén till Svenska Dagbladet.
En ökad påfrestning på avdelningen har lett till att många av polisens brottsutredningar om skjutningar har blivit fördröjda.
I juli införde riksdagen en tidsbegränsning på hur länge en person får sitta häktad. Lagändringen innebär att en person misstänkt för brott får sitta häktad i max nio månader. Om den misstänkte är minderårig – vilket en allt större del av misstänkta gärningsmän är – är motsvarande siffra tre månader.
Läs även: Polisen efter skotten i Kristianstad: ”Risk för eskalering”
En farlig kombination
Åklagaren Linda Wiking ser ett problem med häktningstiderna och menar att kvalitén på brottsutredningarna blir lidande om tidspressen ökar.
– Vi kommer inte att ha lika gedigna utredningar, och ska någon dömas för ett allvarligt brott så vill man att det ska föregås av en gedigen utredning, säger Linda Wiking till Göteborgs-Posten.
Kombinationen av ett ökat tryck och långa väntetider hos NFC samt den nya tidsbegränsade häktningstiden kan få negativa konsekvenser, menar Susanne Tistrand, sektionschef för grova brott i Storgöteborg. Hon förklarar att avsaknaden av ett uttalande från NFC i en utredning kan göra att bevisningen betraktas som bristfällig, därmed riskerar en misstänkt gärningsman att släppas från häktet innan utredningen hunnit färdigställas.
– Om den misstänkte går fri skulle det ju kunna bli så att den skulle kunna förstöra utredningen, påverka målsägande eller begå andra brott, säger Tistrand till Göteborgs-Posten.
I juni framkom det att NFC kämpat med flera problem. Bland annat uppges avdelningen ha allvarliga it-brister och långa handläggningstider, något som först rapporterades av SVT. Enligt fackförbunden Akavia och Saco-S finns det även ett omfattande missnöje bland medarbetarna på avdelningen, och enligt en enkätundersökning från fackbunden överväger många inom NFC att byta jobb.
Läs även: Ekobrottsmyndigheten i ekonomisk kris - var åttonde anställd riskerar uppsägning
fakta
Utvecklingen i siffror
Antalet beslagtagna vapen 2015-2021
(År/Antal)
2015: 843
2016: 1 010
2017: 1 044
2018: 1 180
2019: 1 042
2020: 1 305
2021: 475 (till och med juni månad)
Procentuell förändring mellan 2015-2020: En ökning på 55 procent.
*Siffrorna för 2021 och slutet delen av 2020 är ännu inte fastställda. Dessa siffror utesluts därmed i statistiken.
Antalet brott mot vapenlagen 2015-2020
(År/Antal)
2015: 5 801
2016: 5 751
2017: 6 460
2018: 6 678
2019: 7 427
2020: 8 464
Procentuell förändring mellan 2015-2020: En ökning på 46 procent.
Andelen uppklarade brott mot vapenlagen
(År/Procent)
2015: 32 %
2016: 32 %
2017: 31 %
2018: 33 %
2019: 29 %
2020: 25 %
Källa: Nationellt forensiskt centrum, NFC, och Brottsförebyggande rådet