Facebook noscript imageProportion och balans om Israel-Palestina nu tack!
Per Gudmundson
Ledare
Proportion och balans om Israel-Palestina nu tack!
Palestinska raketer mot Israel. Foto: Ariel Schalit, AP/TT.
Palestinska raketer mot Israel. Foto: Ariel Schalit, AP/TT.

Varför leder en konflikt i Mellanöstern till gatuprotester i Sverige? En ny studie spårar antisemitiska yttringar i Sverige till en fixering vid konflikten mellan Israel och palestinierna. Mediernas överdrivna rapportering anges som en förklaring.

”Många döda efter nattens attacker i Gaza”, rapporterar Dagens Nyheter. ”Demonstrationer mot Israel i flera svenska städer” lyder rubriken strax nedanför (12/5).

Och mycket talar för att det finns ett samband mellan rubrikerna och demonstrationerna. I somliga andra länder, exempelvis i Östeuropa, leder inte händelseutvecklingen på en kustremsa längst bort vid det sydöstra Medelhavet till vare sig några större rubriker eller reaktioner på gator och torg. 

Här i Sverige uppstår det ytterst sällan några uppretade folksamlingar på grund av uppblossande stridigheter i gränstrakterna mellan Indien och Pakistan, eller Etiopen och Sudan, för att nu ta några aktuella sammandrabbningar ur mängden. Boko harams offensiv i Nigeria, instabiliteten i Jemen, kriget i Syrien – ingen av de omkring femton pågående större väpnade konflikterna röner motsvarande intresse.

Men när det gäller Palestinasaken så kan en upptrappad skärmytsling i samband med en vräkning leda till gatuprotester.

Utvecklingen i relationerna mellan Israel och Palestina får påtagliga och ibland svåra konsekvenser i Sverige. När USA i december 2017 beslöt att flytta sin Israelambassad till Jerusalem kastades brandbomber mot synagogan i Göteborg.

Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet forskar om våldsam extremism. En ny forskningsrapport, skriven av Mellanösternexperten Anders Persson, kartlägger Israel-Palestinakonfliktens påverkan på antisemitismen i Sverige. Rapportens slutsats är det under åtminstone ett halvsekel har funnits en rak linje från konflikten mellan Israel och palestinierna till förekomsten av antijudiska yttringar i Sverige.

”Sedan Junikriget 1967 och ännu mer sedan Libanonkriget 1982 har antisemitiska hatbrott, yttringar och kontroverser i Sverige ofta varit kopplade till händelseutvecklingen i Israel- Palestinakonflikten”, konstaterar Persson.

En anledning bedöms vara mediernas överrapportering. Svensk offentlighet har en fixering vid Palestinakonflikten. 

Anders Persson och Segerstedtinstitutet beskriver det som att vi har en IP-centrisk världsbild. Konflikten mellan Israel-Palestina betraktas som ”viktigare än andra konflikter och som nyckeln till fred i Mellanöstern”. 

Samma besatthet finns i de internationella organ som Sverige främst kanaliserar sin utrikespolitik igenom, som EU och FN. ”Likväl sticker ändå Sverige ut i en internationell jämförelse och tillhör utan tvekan de europeiska länder där den IP-centriska världsbilden historiskt varit som starkast.”

Detta leder till en överdriven rapportering i medierna. 

Krig ska naturligtvis bevakas. Lidandet ska skildras. Det är människoliv som spills, det är familjer som fruktar för sina barns säkerhet, och det måste uppmärksammas. Men det betyder inte att rapporteringen ska tappa balansen. 

”När det kommer till Jerusalem så berörs varenda person som tillhör någon av de tre stora världsreligionerna”, rapporterar Sveriges Radio (11/5). ”Denna gång skär konflikten rakt in i hjärtat på varje troende människa med en relation till Jerusalem.”

Verkligen? Rakt in i hjärtat? Varje troende människa?

Världsreligionerna i fråga omfattar drygt fyra miljarder människor. Ingen sansad bedömare kan påstå att de alla får hjärtsnörp av ett eskalerat konfliktläge i Östra Jerusalem. Men Sveriges Radio menar det.

Troligen påverkar överdrifterna attityderna i Sverige. Rapporten nämner en rad exempel på hur händelser i Mellanöstern lett till hatbrott i Sverige.

”Det är en rimlig hypotes att tro att det enorma fokus på IP-konflikten i svensk media bidragit till att förstärka attityder av typen att Israel ses som ett hot mot världsfreden”, skriver Persson.

När den extrema fokuseringen på Israel och Palestina dessutom kombineras med en ofta kronologiskt omvänd dramaturgi – där svensk nyhetsrapportering får det att se ut som att Israel är den attackende parten snarare än den som försvarar sig – blir resultatet ett slags demonisering.

Läs också: Miljoner israeler i skyddsrum efter Hamas raketattacker

Men eftersom konflikten tycks minska i betydelse, efter bland annat så kallade den arabiska våren, hoppas rapportförfattaren på en positiv inverkan på hatet i Sverige. Givet utvecklingen i omvärlden borde konflikten framöver i mindre utsträckning trigga antisemitism i Sverige.

Jag tror det när jag ser det. I skrivande stund har Sveriges Television sju nyhetsartiklar om konflikten på sajtens förstasida. Fokus ligger på ”massiva israeliska luftangrepp” som leder till att invånare i Sverige inte kan ”fira ramadan förrän det här är slut”. Raketregnet från palestinska terrorgrupper som föregått försvarsinsatserna står helt i skymundan.

Omvärlden må ha gått vidare. Självinsikten i svensk offentlighet är som vanligt begränsad.

 

Läs också Jens Ganman: ”Det kryllar av jäviga reportrar på Sveriges Radio”

Per Gudmundson

Tidigare medarbetare på ledarsidan. Utbildad vid journalisthögskolan i Stockholm. Bakgrund som journalist vid SVT, SR och kommersiell tv, 13 år som ledarskribent i SvD. Tills nyligen presschef i KD.