
Erik Lidström, bland annat krönikör här i Bulletin, har skrivit ett mästerverk som kombinerar ekonomi, historia, politik och utvecklingsläran. Tyvärr kommer få att läsa boken, skriver Jakob Sjölander.
Erik Lidströms Evolution and Social Order: How Our Stone Age Brains Understands and Misunderstands Society är en bok jag önskar att jag skrivit själv. Verket lyckas kombinera stort djup med stor bredd, det är visionärt men har fötterna på jorden. Med avstamp i det förmänskliga arbetar vi oss hela vägen till mänsklighetens framtid, och går från jägare- och samlares dispyter över jaktbyte till välfärdsstaten.
SE ÄVEN: Lidström: Konservatism, libertarianism och socialliberalism
Som titeln visar så ger boken ett evolutionärt perspektiv på den sociala ordningen, alltså civilisationen. Dedikationen lyder ”To the creationists of all parties”. Alltså de människor – eller kanske snarare den del av allas vår mänsklighet – som ser avsikter, planering, rationalitet och kontroll bakom samhället. Det är helt enkelt svårt för oss att acceptera att våra samhällen inte kom till eller upprätthålls genom intelligent design, utan växer fram organiskt och evolutionärt. Denna typ av kreationism är i dagens västvärld långt vanligare och skadligare än den som förnekar Darwins utvecklingslära.
Men våra stenåldershjärnor är oförmögna att förstå samhällen långt utöver de stammar på max 500 individer som fanns i vår ursprungsmiljö. Länder bestående av miljoner eller till och med miljarder är för mycket. Vi har inte mer förståelse för våra samhällen än vad myr-stackarna har för sina myrstackar. Men vi har svårt att acceptera dessa begränsningar – vårt mänskliga högmod driver oss att försöka kontrollera vår värld.
Boken är en sorts ”teori om allt”, från den mänskliga biologin upp till den globala mänskliga civilisationen. Den förklarar varför idéer som accepterar dessa begränsningar (frihet, demokrati, marknader, lagstyre) leder till framgång, medan idéer som inte gör det (kommunism, välfärdsstat, rationalism) leder till katastrof.
Allt är inte nytt. Som Lidström är öppen med kommer mycket inspiration från tänkare som Victor David Hanson, Terence Kealey, David Cosandey, Matt Ridley, Azar Gat, Thomas Sowell, Deirdre McCloskey, Jared Diamond, Steven Pinker, Adam Smith, David Hume, Adam Ferguson och Friedrich Hayek. Till och med jag själv, noterar jag stolt, får ett kort omnämnande. Boken är en syntes.
SE ÄVEN: Lidström: Svensk politisk filosofi är att alla stjäl från alla
Den är också ett storverk. Arbetet påbörjades redan 2009, men det var inte förrän i fjol boken äntligen kom ut. Grunden lades därmed för femton år sedan. De flesta referenserna är därför till böcker som kom ut innan dess. Är detta ett problem? Inte egentligen, men det får en ändå att undra över hur mycket som har förändrats. Många av de författare som citeras flitigt, som Ridley, Sowell, Kealey och Diamond, har fortsatt att skriva sådant som hade varit relevant. Detta ger intrycket att Evolution and Social Order var utdaterad redan innan den publicerades.
Evolution and Social Order är en viktig bok. En bok som förtjänar stor uppmärksamhet, både nationellt och internationellt. Tyvärr så tror jag att den aldrig kommer att få det. Delvis är detta eftersom den är skriven av en relativt okänd författare på sitt andraspråk. Men kanske ett större problem är att verket faller mellan två stolar, mellan det populärvetenskapliga och det akademiska. Det är inte ett svårtillgängligt verk, men inte heller lättillgängligt, vilket lär skrämma bort vanliga läsare. Fotnoterna stör, den grafiska utformningen är enkel, och de tätskrivna 400 sidorna borde snarare ha varit 600 för att göra den mer lättläst.
Tyvärr tror jag också att akademiker kommer att rata boken av snobbskäl – just för att den inte är svårläst nog. Det blir för lätt att avfärda författaren (doktor i fysik och aktiv i raketföretaget Esrange) som en amatör. Särskilt om det är vad man vill. Bokens frihetliga idéer lär inte falla i god jord hos särskilt många intellektuella, av skäl som förklaras i boken själv.
Detta är en bok som alla bör läsa, både för egen skull och för samhället. Tyvärr tror jag att få kommer att göra det.