Med denna artikel inleder Nima Sanandaji och Bulletin en serie om hur vi gemensamt kan minska regelkrånglet, inte minst för att spara tid och resurser åt såväl samhälle som individer.
Svenska företag plågas inte bara av höga skatter på arbete och kapital, utan också en avsevärd mängd regleringar och förordningar. Mycket tid för företagen går åt till fylla i olika myndighetsblanketter och anpassa sig till regelverk. Tyvärr har det också gått mer än tio år sedan en myndighet räknade på regelkrånglets totala börda – som då var 100 miljarder kronor per år. För att åstadkomma en förändring måste denna räkning göras om på nytt, så att vi får aktuell information om problemet. Bulletin vill tillsammans med våra läsare driva på denna viktiga fråga. Genom att dela denna artikel hjälper du oss att driva på för att regelkrånglets prislapp åter ska mätas, så att politiken slutar blunda för problemet.
Tillsammans med våra läsare vill Bulletin ta sig an regelkrånglet
Småföretagare är Sveriges hårdast arbetande grupp och jobbar nästan 40 timmar i snitt per vecka utslaget över hela året. Vid sidan av sitt eget arbete, behöver de som driver företag också sköta myndigheternas alla krav och papper. De som driver mindre företag jobbar ofta kvällar och helger för att hinna i fatt pappersarbetet. I medelstora företag behöver ofta en anställd jobba deltid eller ibland heltid med att hantera myndigheternas byråkrati. Regelkrånglet innebär stora kostnader och stress. Det är en viktig förklaring till varför småföretagare ofta har en pressad ekonomi och mycket begränsad tid till vila.
Frågan om regelförenkling diskuteras i Sverige politiskt, men det har tyvärr blivit en abstrakt diskussion. En del förbättringar sker, tack vare Näringslivets Regelnämnd och Tillväxtverket, men också en hel del försämringar.
I artikelserien Regelgiljotinen bryter vi ned frågan om regelbördan, så att den blir tillgänglig och begriplig. En efter en ska vi lyfta upp konkreta exempel på regelverk som slår mot företagandet, och se hur det kan bli möjligt att faktiskt få till förändring.
Men hur kan nyheter skapa förändring? Att bara rapportera hjälper inte hela vägen, utan som krävs är engagemang. Dela och diskutera gärna artiklarna i serien, så att politiken ser att det finns ett engagemang – och själva läser. Kanske kan budskapet då spridas om hur regelförenkling faktiskt ska gå till.
Första steget är att räkna på regelkrånglets prislapp
Flera saker krävs för att åstadkomma denna förändring. Först måste vi driva på för en offentlig utredning, som räknar fram vad kostnaden för regelbördan är. Denna prislapp krävs för att allmänheten och politikerna ska förstå hur allvarligt problemet är.
År 2008 räknade faktiskt myndigheten Nutek på all den tid och de resurser som företagen behövde lägga på att hantera offentliga regler och direktiv. Det visade sig att kostnaden för att följa byråkratins krav uppgick till hela 98 miljarder kronor per år. En uppdatering som publicerades året därefter kom fram till siffran 100 miljarder kronor per år.
Alliansregeringen som då satt vid makten hade regelförenklingar som en av sina främsta målsättningar. Mellan 2006 och 2010 var planen att företagens administrativa kostnader skulle minska med 25 procent. Målsättningen var mycket god och många företagare kände nog att det var skönt att en regering äntligen tog en regering tag i denna viktiga fråga. Men det gick inget vidare.
En kartläggning av Näringslivets Regelnämnd visade att myndigheternas arbete med regelförenklingar inte gick lika bra i praktiken som i teorin. År 2012 publicerade Riksrevisionen resultatet av en enkät i vilken det framgick att 14 procent av företagarna upplevde att reglerna som påverkade deras verksamheter hade förbättrats jämfört med fem år tidigare. Samtidigt svarade 37 procent att de inte såg någon förändring, medan 36 procent svarade att reglerna blivit svårare att följa. Riksrevisionen var tydlig med att regeringens mål att minska regelkrånglet med en fjärdedel inte hade lyckats.
Dags att räkna igen – vad kostar allt regelkrångel?
Sedan dess har politiken i stort gett upp ambitionen att minska regelkrånglet. Tillväxtverkets statistik för hur nya regelverk påverkar näringslivet visar att mellan 2013 och 2019 har företagens kostnader att följa nya regelverk i snitt ökat med en miljard kronor per år, enligt Tillväxtverket.
Men till skillnad från Nutek (som numera är nedlagd) räknar inte Tillväxtverket på den totala prislappen för alla regleringar. Vi har goda skäl att tro att kostnaden för den totala regelbördan nu är mer än 100 miljarder kronor, men staten duckar sitt ansvar genom att inte räkna på helheten.
Alliansregeringen tog ett modigt steg i att räkna på kostnaden för regelbördan, och börja ett systematiskt arbete för att minska på reglerna. Men arbetet var inte upplagt utifrån den internationella kunskapen om hur svårt det faktiskt är att regelförenkla. Som brittiska tv-serien Yes Minister visar så väl följer byråkratin sin egen logik. Myndigheter vill inte minska sin makt, de har ett egenintresse av att öka den.
Resultaten uteblev, eftersom Alliansregeringen inte insåg att det är svårt att få med myndigheterna i arbetet med regelförbättring. Regeringen jobbade inte heller med systematiska metoder för regelförenkling som fungerat väl i länder som Storbritannien och Sydkorea. Nästa gång går det att lyckas betydligt bättre.
Prislappen kan vara mer än 100 miljarder kronor idag
Och första steget för att nå dit är att räkna igen, enligt exakt samma metodik som Nutek hade 2008 och 2009. Räkna så vi ser om siffran fortfarande är 100 miljarder kronor, eller – befarar jag – till och med högre än så.
Politiken har tyvärr sin egen logik, som går ut på att regeringar vill undvika misslyckanden. Genom att inte räkna på regelkrånglets totala prislapp duckar politiken ansvaret för den negativa utvecklingen. Tillväxtverkets kartläggningar är krångliga att läsa och en helhetsbild saknas. Frågan om regelkrånglet har hamnat i skymundan, och stora förbättringar lyser med sin frånvaro.
Men det går att skifta debatten i rätt linje. Med rätt kunskap kan nästa regering faktiskt sänka företagens regelkostnader rejält – enligt metodiker som Regelgiljotinen. Första steget till förändring är att ta och räkna.
Vill du hjälpa till? Gå till sociala medier och kräv att regelkrånglets kostnad ska räknas igen, precis som tidigare. Sveriges företagare har rätt att veta kostanden för all byråkrati som belastar dem – vecka, efter vecka. Och som alla företagare vet, om man gömmer kostnaderna gömmer man också problemet.
