Regeringen vill införa nya sekretessregler som begränsar allmänhetens insyn i så kallade strategiska nettonollprojekt – stora klimatsatsningar som kan få miljarder i skattepengar. Dessa projekt kan få både förmånliga tillstånd och offentlig finansiering, men ska nu skyddas från granskning.

Termen ”strategiskt nettonollprojekt” lanserades under 2024 och innebär att företag inom miljöteknik kan få särskild behandling. Målet med projekten är att minska klimatutsläppen till noll. I en promemoria kallar regeringen projekten ”prioriterade” och skriver att de har ”ett övervägande allmänintresse”.

Stor sekretess på gång

EU har listat 19 typer av nettonollteknik – bland annat solkraft, vindkraft och olika miljötekniker. En tjugonde kategori omfattar ”avkarboniseringsprojekt inom energiintensiv industri”. Företag inom dessa områden kan få status som strategiska nettonollprojekt.

Regeringen vill nu ändra lagen så att dessa projekt omfattas av sekretess. Syftet är att skydda företagen som ansöker om statusen.

Vill begränsa medborgarnas rätt

I en proposition till riksdagen skriver regeringen att ”rätten att ta del av allmänna handlingar är en grundlagsskyddad rättighet som utgör en viktig del av Sveriges demokratiska statsskick”.

Samtidigt menar regeringen att ”behovet av sekretess för uppgifter om affärs- och driftsförhållanden i ärenden om strategiska nettonollprojekt väger tyngre än insynsintresset”.

Det innebär att medborgarna inte längre kan se hur miljarder i skattepengar används eller hur företagen hanterar pengarna.

Myndigheterna säger ja

Regeringen har främst frågat länsstyrelser och andra myndigheter om förslaget. Samnytt rapporterar att dessa är mycket positiva till lagen.

Branschorganisationen Mobility Sweden har dock invändningar. I ett remisssvar skriver de att ”en balans bör uppnås mellan sekretess och offentlighet” för att ”upprätthålla allmänhetens förtroende”.

Mobility Swedens kommunikationschef Emmi Antonsson säger till Samnytt att de inte är ”så kritiska egentligen”, utan att det mer är ”ett medskick till myndigheterna när de implementerar den nya förordningen”.

SD säger nej

Sverigedemokraternas Josef Fransson har föreslagit mer öppenhet när företag söker statsstöd.

– Generellt så måste de här gröna projekten genomlysas mer, säger Josef Fransson till Samnytt.

Han hävdar att regeringen går fel väg med mer sekretess och pekar på Northvolts konkurs som exempel.

– Just den här gröna industrin med Northvolt, Stegra och före detta H2 Green Steel behöver mer genomlysning, säger Fransson till Samnytt.

Sverigedemokraterna vill att gröna företag som söker statsstöd ska vara lika öppna som företag som vill noteras på börsen.

Bakgrund: EU:s nettonollregler

EU antog reglerna om nettonollindustri i mars 2023 för att stärka europeisk tillverkning av grön teknik. Reglerna ingår i EU:s gröna giv.

Målet är att EU till 2030 ska kunna producera minst 40 procent av unionens behov av grön teknik, bland annat solceller, vindkraftverk, batterier, värmepumpar, vätgas och kärnkraft.

Enligt Europaparlamentets webbplats ska reglerna göra tillståndsprocesserna ”mycket enklare och snabbare” för nettonollteknik i EU.