Under torsdagen presenterade regeringen sitt förslag för hur svenska staten ska finansiera ny kärnkraft. Modellen har fått hård kritik från flera håll, men nu avslöjas ytterligare en utmaning – bristen på inhemsk arbetskraft.

Svetsarbrist hotar projektet

För att bygga reaktorer i Sverige krävs enorma mängder arbetskraft. Carl Berglöf, regeringens särskilda kärnkraftssamordnare, pekar på det brittiska kärnkraftsbygget Hinkley Point C som exempel.

– Det är en otrolig logistisk bara att klara av det, de har till exempel behövt etablera Europas näst största bussbolag för att köra alla de här personerna till arbetsplatsen, säger Berglöf till GP.

Vid det brittiska projektet arbetar dagligen uppemot 12 000 personer. I Storbritannien behövdes 8000 svetsare.

– De fick dammsuga hela landet på svetsare och sen hela Europa och det räckte ändå inte, säger Berglöf och lägger till att Sverige står inför en liknande situation.

”Blue collar” efterfrågas

Enligt Berglöf handlar det främst om traditionell byggarbetskraft, inte akademiker.

– Många tror kanske att det behövs kärnfysiker eller andra forskare till att bygga kärnkraftverk, men det som framförallt behövs är arbetare. Blue collar snarare än white collar. Svetsare, cementgjutare, elektriker och all sådan traditionell byggarbetskraft, säger kärnkraftssamordnaren.

Berglöf har nu påbörjat samtal med yrkeshögskolor och högskolor för att de ska kunna anpassa sina utbildningar mot just de yrkesgrupper som behövs för kärnkraftsbyggena.

Politisk dragkamp

Regeringen räknar med att ha kontrakt med en eller flera kärnkraftsaktörer innan årets slut. Vattenfall, Göteborgsbolaget Kärnfull Next och Oskarshamnsbolaget Blykalla är de tre aktörer som enligt Berglöf för närvarande är aktuella.

Socialdemokraternas energipolitiska talesperson Fredrik Olovsson tror dock inte att regeringen kommer att landa några kontrakt.

– Jag har svårt att se hur man skulle kunna få det på plats och göra det ekonomiskt betydelsefullt. Men skulle man ändå hitta en sådan väg så skulle det vara ett brutalt sätt att hantera vår demokrati, säger han till GP.

Energiminister Ebba Busch har haft fyra samtalstillfällen med riksdagspartierna, men trots dessa försök har ingen enighet uppnåtts.

Om storskaliga reaktorer börjar byggas i Sverige i början av 2030-talet kan det bli en av Europas största arbetsplatser, menar Berglöf.

– Vi kommer inte att klara det här själva utan arbetskraft från utlandet, slår han fast.