Under 2021 inkom rekordmånga ansökningar om ersättning från personer som suttit frihetsberövade och inte dömts i domstol för något brott, visar statistik från Justitiekanslern, JK. Cirka 70 miljoner betalades ut till knappt 2 500 personer.
Går man ett par år tillbaka låg antalet personer som sökte ersättning på cirka 2 000 per år. I en rapport från Justitiekanslern är siffran uppe i cirka 2 500 ärenden för 2021, rapporterar SVT. Överåklagare Lennart Guné menar att samhällsutvecklingen kan ha en stor förklaring till den stora ökningen.
– Får jag gissa så tror jag att de här senare årens utveckling med komplexa utdragna förundersökningar där vi har tagit oss an svåra uppgifter är ett huvudskäl. Det tillsammans med att många av de brotten sker mellan kriminella grupperingar där folk pratar i väldigt liten utsträckning, säger överåklagare Lennart Guné.
Ökning med drygt 100 procent
Sedan 2012, då JK betalade ut 100 000 kronor eller mer i 69 ärenden där personer suttit frihetsberövade utan att ha dömts i domstol, har antalet fall fördubblats. Under 2021 betalade JK ut 100 000 kronor eller mer i skadestånd i 139 ärenden, en ökning på över 100 procent.
– Vi gör ingen egen analys vad det beror på. Vi försöker titta på hur ärendestocken ut, men det är klart att det som förekommer i den allmänna debatten att det är ett ökat antal frihetsberövade personer, säger Mari Heidenborg.
Justitiekansler Mari Heidenborg uppmärksammades sommaren 2021 då hon beviljade en dömd brottsling 840 000 kronor i skadestånd från svenska staten. Mannen hade begått en grov våldtäkt mot en kvinna i Malmö. Heidenborg har flertalet gånger försvarat sitt beslut.
Läs även: Justitiekanslern kommenterar skadeståndet till Damir Al-Ali
Läs även: Skogkär: Ett rättssystem som tänker mer på brottslingen än på brottsoffret