Det går utmärkt att visa respekt och samtidigt tala öppet om problem. Respekt för andra kulturer och religioner får aldrig bli en ursäkt för tystnad. Ett demokratiskt samhälle bygger på samtal, kritik och öppen debatt – inte på rädsla, men inte heller på provokation för provokationens skull.

SE ÄVEN: DEBATT: ”Svenskifieringen” måste avslutas

Jag säger detta som imam: det finns ingen lära i islam som förbjuder kritik. Tvärtom uppmuntrar islam reflektion, och ifrågasättande. Våld i religionens namn är inte ett uttryck för islam, det är ett brott mot dess grundläggande principer.

När koranbränningarna pågick valde vi inom Islams Ahmadiyya församling dialog framför konfrontation. Vi besökte sju olika orter i Sverige och frågade icke-muslimer vad de ansåg. 98 procent tog tydligt avstånd från koranbränningarna. Samtidigt var de lika tydliga i en annan sak: våld som svar är alltid fel.

Jag delar uppfattningen att många muslimer i dag inte praktiserar islam fullt ut, något som profeten Muhammed själv förutsade. Många saknar också kunskap om vad sharia faktiskt innebär. Sharia handlar inte bara om regler, utan också om ansvar: att ta hand om de fattiga, visa lojalitet mot sitt land och ha goda relationer med sina grannar. Okunskapen är stor, både bland muslimer och icke-muslimer.

Just därför arbetar Islams Ahmadiyya församling aktivt för att sprida islams kärnbudskap: kärlek för alla, hat mot ingen.

Det som däremot är djupt problematiskt är när islam likställs med extremistiska organisationer. Jag har studerat islam i över tio år och kan säga detta med full tydlighet: dessa grupper har lika lite med islam att göra som korstågen eller Herrens motståndsarmé i Uganda hade med kristendomen. Terror är inte religion, det är ideologi, maktbegär och extremism.

Koranen uppmanar mig inte till våld, utan till skydd av synagogor, kyrkor och moskéer. Den säger tydligt: “Låt den som vill förneka tron, förneka den.”

SE ÄVEN: REPLIK: Våld mot kvinnor är oförenligt med islam

Yttrandefriheten är grundläggande. Men den är inte gränslös. Personangrepp och hets mot folkgrupp är redan förbjudet. Frågan är därför inte om vi ska ha yttrandefrihet, utan hur vi använder den. Ska vi använda den för dialog och kritik, eller för att medvetet såra och provocera?

Varför talas det så sällan om de tusentals fredliga muslimer som bidrar till samhället varje dag? Varför nämns inte Ahmed, den muslimske mannen som riskerade sitt liv för att rädda judar i Australien?

Ingen behöver vara rädd för att ifrågasätta islam. Jag som imam är öppen för samtal och frågor. Jag möter kritik med respekt och med argument. Jag träffar gärna den som vill samtala över en kopp kaffe. Så lär min religion mig att möta meningsskiljaktigheter.

Sverige behöver mindre rädsla och mer ansvar. Mindre provokation och mer dialog. Extremism ska bekämpas, inte gödas. Tillsammans är vi starkare.

Musab Rashid

Imam i Islams Ahmadiyya församling, Stockholm