I förra veckan krävde Mikail Yüksel i en debattartikel i Bulletin hårdare turkiska krav på Sverige i Natoförhandlingarna. Men Turkiet som moralisk kompass i minoritetsfrågor är en helt absurd idé, lika absurd som att erdoğanistiska Nyans kräver fortsatt stöd för turkisk finansiering av islamism och segregation, skriver dagens debattör Michael G. Arizanti i en replik.
Partiet Nyans partiledare Mikail Yüksel argumenterar i en debattartikel i Bulletin den 10 november för att Turkiet måste ställa krav på Sveriges om Sveriges så kallade systematiska rasism och anti-muslimska politik i samband med Natoförhandlingarna.
Personligen anser jag att Turkiet måste ta ansvar för sitt folkmord på armenier, etnocide på kurder, den ökade antisemitismen i landet, samt sluta förtrycka sina minoriteter – innan de ens vågar kritisera Sverige för “systematisk rasism”.
Jag kan tycka att en del av Turkiets krav är fullt rimliga – när det kommer till människor som bevisligen har varit delaktiga i organisationer som är terrorklassade av Sverige eller EU. Men man ska ha klart för sig att Erdoğans Turkiet är rätt ensamma om sin klassificering av terroristorganisationer. Ett exempel är Gülen-rörelsen som Erdoğan menar låg bakom kuppförsöket 2016 – som inte är terrorklassad av vare sig Sverige, EU eller Nato. Man kan självfallet inte utlämna människor som inte brutit mot svensk eller europeisk lagstiftning.
Med tanke på att Turkiet är en stat som bildades genom folkmord är det ganska magstarkt av Mikail Yüksel att anse Sverige är rasistisk jämfört med Turkiet. Sverige är absolut inte perfekt, men tittar man på behandlingen av minoriteter är Sverige rena paradiset jämfört med Erdoğans Turkiet.
Läs även: ANALYS: Turkiet försöker påverka valet genom Partiet Nyans
Jag själv är född i Nederländerna och uppvuxen i Norge, två av Natos tolv grundarstater. Till skillnad från svenskar så har jag alltså fått Nato “med modersmjölken” och att stödja alliansen sitter i ryggmärgen. Turkiet blev medlem senare, att man önskade få med Turkiet i alliansen var inte för att landet var känt som en god partner, utan på grund av dess plats på kartan – dess geografiska position gjorde Turkiet till en strategisk partner i kampen mot Sovjet under det kalla kriget.
Frågan är om det var långsiktig klokt. Hela västvärlden har sett vilken huvudvärk Turkiet har varit för Nato sedan 2010. Där Ankara exporterar jihadistkrigare till Libyen, stödjer olika islamistiska terrorrörelser i Syrien Erdoğans hänsynslösa hot mot Grekland, och sist men inte minst Turkiets vapeninköp från Ryssland. Turkiet har det senaste decenniet betett sig som en enastående dålig allierad.
Den turkiska religiösa myndigheten Diyanet som Mikail Yüksel oroar sig för inte ska få fortsätta finansiera verksamhet i Sverige, bidrar till radikalisering av svenska muslimer, ökad segregation och utanförskap. Så självklart ska Sverige – om man har lite självbevarelsedrift – förbjuda utländsk finansiering av landets moskéer, och man borde även slopa statsbidrag till moskéer som inte har en demokratisk värdegrund. Det borde inte vara speciellt kontroversiellt. Så förhoppningsvis kvarstår dessa åsikter hos Tobé och hans partiledare.
Mikail Yüksel säger sig vara oroad över den “rasistiska utvecklingen i Sverige”. Det är lite som om Simon Lindberg, ledare för nynazistiska NMR, skulle oroa sig för den rasistiska utvecklingen i Turkiet. Det hela blir helt absurt.
Jag förstår mycket väl att Nyans önskar att bli ett parti för islamister som inte har någon önskan om att integrera sig i Sverige. Problemet är bara att dessa grupper utgör ett problem, inte en tillgång, för Sverige. Erdoğanister är ett demokratisk problem, inte en demokratisk tillgång. Att stänga ner skolor som utgör ett säkerhetshot, skolor som inte delar den svenska värdegrunden, borde vara en självklarhet. Det handlar inte om religion, utan om fri- och rättigheter – rättigheter som också inkluderar skyldigheter.
Att språktesta tvååriga invandrarbarn är kanske att dra det lite väl långt. Min son fyller tre i dagarna, han har tre språk här hemma – arabiska, kurdiska och svenska – och av naturliga skäl talar han inte flytande svenska än. Men oavsett ska alla svenska medborgare tala svenska, det svenska språket är en viktig del för ett fungerande och inkluderande samhälle.
Att förbjuda utländsk finansiering av den sorts moskéer som gjorde Sverige till en av västvärldens största exportörer av jihadister borde vara en självklarhet. Det är en fråga som rör rikets säkerhet. Så självklart ska saudisk (de har självmant förbjudit finansiering av europeiska moskéer), qatarisk och turkisk finansiering av moskéer på svensk mark förbjudas – de har trots allt inte bidragit med något annat än segregation och våldsbejakande extremism.
Utvecklingen i Sverige är oroväckande, och för att vända utvecklingen behöver vi bli duktigare på integration och bekämpa turkisk islamism och fascism. Landets medborgare med rötter i Syrien, Irak, Iran, Somalia, Kurdistan och andra nationer kunde inte bry sig mindre om vad Erdoğans Turkiet tycker och tänker, det blev rätt uppenbart på partiet Nyans valresultat.
Läs även: Partiet Nyans vill stoppa bidragen till GAPF – skapar motreaktion
Michael G. Arizanti
Samhällsdebattör