Jonas Bratt invänder i en replik här i Bulletin mot min beskrivning av kryptovalutor och deras framtid. Till att börja med är det intressant att den som invänder mot kryptovalutor – flera av vilka har kollapsat bara de senaste månaderna – tydligen enligt Bratt är en del av ”etablissemanget”. Jag hade med min utbildning kanske kunnat bli en del av ”etablissemanget”, men jag har istället sedan flera år tillbaka valt att skriva politiskt inkorrekta texter under eget namn, trots att detta bränt alla möjliga broar och kostat mig alla de karriärmöjligheter jag kunnat haft i Sverige. Hursomhelst…

Läs även: REPLIK: Krypto är visst framtiden

Bratt viftar bort mitt argument om varför fiatvalutor har värde. Han verkar inte förstå exakt hur mycket stabilitet som det ger en valuta att vara just en nationell valuta som människor både kan och måste betala skatt i. Att kryptoentusiaster inte förstår vad som ger valutor stabilitet är helt klart en delförklaring till varför kryptovalutor är så instabila. Även om du som svensk företagare tar betalt i en annan valuta, måste du betala skatt i svenska kronor. För att göra detta måste du köpa svenska kronor för den utländska valuta du fick av dina kunder. Detta skapar en efterfrågan på svenska kronor, en bas att stå på som säkerställer att den svenska kronan aldrig kan bli ett nytt Luna coin – en kryptovaluta som klassades som en ”stablecoin”, alltså en seriös och stabil valuta av alla kryptoanhängare, tills den rasade med 99,9 procent på några dagar. Inte ens Zimbabwe har lyckats åstadkomma den nivån av ”inflation”.

Att krypto kan användas för att göra betalningar vet vi. Ingen bestrider detta. Argumentet i min artikel var att värdet på kryptovalutor blåses upp av att de flesta som köper krypto inte gör det för att handla, utan som ren spekulation. En kryptovaluta kan närsomhelst drabbas av 10 000 procent inflation – definierat som en försvagning av penningvärdet – om bara ett fåtal stora investerare (”whales” på kryptospråk) drar sig ur. När så sker, så följer panikförsäljning då andra som bara köpt krypto som en investering och inte för att använda som valuta rusar mot dörren.

Den vanligaste invändningen är att den amerikanska dollarn är likadan, att den skulle kollapsa i värde om Kina bestämde sig för att dumpa alla dollar de har i sin valutareserv. Till att börja med så stämmer det inte riktigt. Oavsett så finns det flera skäl till att Kina att inte säljer sina dollarreserver, inte minst att man behöver amerikanska dollar för att köpa varor från USA, och tvärtemot vad många tror så importerar Kina faktiskt rätt mycket från USA.

Bitcoin däremot behövs inte för att köpa någonting. Det finns vissa saker du kan köpa med Bitcoin, men inget du behöver Bitcoin för att köpa. Detta gör att det inte finns någon större grundläggande efterfrågan på Bitcoin, och ännu mindre för andra kryptovalutor, och inte heller någon större penningcirkulation. Det är detta som gör kryptovalutor så volatila och benägna till panikförsäljningar och kraftiga prisras. Vanliga svenskar paniksäljer inte våra kronor så fort kronan försvagas eftersom vi behöver kronor för att kunna handla vanliga förnödenheter. Ingen kryptovaluta behövs för att handla någonting, och denna brist på stabil efterfrågan gör kryptovalutor benägna att tokrasa.

Läs även: Gustavsson: Kryptovalutor är inte framtiden

Jonas Bratt tar upp El Salvador, där Bitcoin nu är officiellt erkänt som lagligt betalningsmedel, vilket innebär att salvadorerna kan betala skatt med Bitcoin. Jag skrev i min förra artikel att en stor del av efterfrågan på krypto kommer från den organiserade brottsligheten. El Salvador fullkomligen sjuder av organiserad brottslighet, och drogkartellerna har stort politiskt inflytande. Att El Salvador gör Bitcoin till erkänt betalningsmedel är således ingen överraskning, utan en present från den genomkorrupta regeringen till kartellerna.

Bratt frågar vad konsumenter i Turkiet och Argentina ska ta sig till när inflationen går över 50 procent. Svaret gav jag redan i min förra artikel. Inflation är inget nytt, och i tusentals år har människor köpt inflationsskyddade tillgångar (främst råvaror och fastigheter). En grundregel när man spelar på kasino är att aldrig satsa pengar man inte har råd att förlora. Bratt tycker dock tydligen att utfattiga turkar och argentinare ska satsa sina små sparkonton på kryptovalutor. Faktum är att folk i de här länderna i över ett halvt sekel har använt amerikanska dollar (eller andra större, mer stabila valutor) när deras egna valutor haft alltför hög inflation. Återigen så ”löser” krypto ett problem som redan har en lösning.

Bratt lägger stor vikt vid att Skatteverket nu utfärdat instruktioner för beskattning av krypto-inkomster. Skatteverket måste utfärda riktlinjer för hur nya klasser av tillgångar ska hanteras för beskattningssyften. Att Skatteverket utfärdar regler för kryptovalutor är alltså helt i sin ordning, och har inget att göra med huruvida Skatteverket tror att valutorna kommer överleva eller inte. De finns nu, folk tjänar pengar på dem nu, och Skatteverkets jobb är att se till att staten får sin andel av intäkterna. That’s it.

Slutligen försöker Bratt att blanda bort korten genom att prata om ”e-kronan” som Riksbanken överväger att ge ut. Problemet är att e-kronan inte är någon kryptovaluta utan en digital valuta, alltså en digital version av kronan, som du kan handla med utan att ha ett bankkonto. E-kronan kommer alltid att ha exakt samma värde som den svenska kronan, eftersom den bara är en digital version av kronan, precis som ett mynt eller sedel är en fysisk version av kronan. Allt detta finns att läsa om på Riksbankens hemsida.

Läs även: Kryptovalutan – 2000-talets tulpan?

Jag uppskattar att Jonas Bratt tog sig tid att skriva en replik, men sammanfattningsvis så är hans analys tyvärr mycket bristfällig och fylld av den typ av fartblinda, logikskippande ”den nya ekonomin”- entusiasm som karaktäriserade it-bubblan. Jag hoppas för hans egen skull att han är mer försiktig med sitt sparande än han är med sina ord.

John Gustavsson