Efter en helg full av möten och försök att hitta lösningar för att undvika en regeringskris presenterade statsminister Stefan Löfven och Centerledaren Annie Lööf ett bud till Vänsterpartiet på söndagen.

Bostadsmarknadens parter erbjöds att förhandla om hyressättningen i nybyggda bostäder – den sakfråga som lett till att V inte längre har förtroende för statsministern.

Saknar förtroende

Men Vänsterledaren Nooshi Dadgostar tog inte den utsträckta handen. För henne kan det inte bli jämlika förhandlingar mellan parterna så länge punkt 44 i januariavtalet mellan regeringen och samarbetspartierna Centern och Liberalerna fortfarande ligger på bordet. Dessutom ska utredningsförslaget om fri hyressättning i nyproduktionen genomföras, om parterna inte har kommit överens till den 1 september.

– Vi har tappat förtroendet för statsministern. De vill inte under några omständigheter tala med oss, eller inse att hela deras regering bygger på våra mandat, sade Nooshi Dadgostar på söndagen.

Beskedet innebär att det finns en majoritet som vill fälla regeringen Löfven. Sverigedemokraterna är de som har begärt att misstroendeomröstningen ska äga rum, och Moderaterna och Kristdemokraterna har ställt sig bakom.

För att fälla Stefan Löfven krävs att minst 175 ledamöter röstar ja. V, SD, M och KD har tillsammans 181 röster.

Två alternativ

Efter en misstroendeförklaring har Stefan Löfven två alternativ – och han har upp till en vecka att avgöra vilken väg han vill ta.

Om han väljer att avgå tar talmannen över initiativet att sondera stödet för en ny statsminister i så kallade talmansrundor. Det kan mycket väl sluta med att Stefan Löfven återkommer som statsminister, eftersom mandaten inte har förändrats sedan valet 2018. Då krävdes 134 dagar, många kakor hos talmannen och tuffa förhandlingar om januariavtalet för att få en regering på plats.

Under tiden som talmansrundorna pågår blir regeringen en övergångsregering med begränsade befogenheter, vilket kan försvåra hanteringen av pandemin.

Skapar osäkerhet

Å andra sidan har Stefan Löfvens andra alternativ också nackdelar. Om han utlyser extraval kan visserligen regeringen arbeta på som vanligt fram till valet, men osäkerheten om vad som händer därefter är stor.

De partier som mest vill undvika ett extraval är regeringspartnern Miljöpartiet, och särskilt Liberalerna. Båda har opinionssiffror som pekar på att det kan bli svårt att komma in i riksdagen.

Men ett drygt år före nästa ordinarie val är inget parti särskilt suget på extraval. Det kostar pengar och valarbetarna – och väljarna – måste ladda för två valrörelser på kort tid, eftersom det ordinarie valet 2022 kommer att genomföras ändå.

Ingen gemensam plan

En kritik som regeringen och samarbetspartierna C och L upprepat, är att de fyra partierna som vill fälla regeringen inte har en gemensam plan för vad de vill göra efter misstroendeomröstningen.

V och SD vill få bort förslaget om fri hyressättning i nyproduktionen från bordet. M och KD har inget emot förslaget i sak.

M, KD och SD kan stödja M-ledaren Ulf Kristersson som ny statsminister. V kan det inte.

På söndagen fick Nooshi Dadgostar frågan vad hon egentligen vill ska hända när Löfven röstats bort. Hon svarade:

– Det är mycket enkelt. Vi vill ha en ny Löfvenregering, utan marknadshyror.

Läs även: Kristersson på Facebook: ”Den här regeringen borde aldrig ha tillträtt”

Läs även: Vänsterns 48-timmars-frist för Löfven går ut – hotar med misstroende