Riksrevisionen föreslår en nationellt bestämd ersättning till friskolorna, detta eftersom man anser att regelverket för friskolornas skolpeng inte fungerar bra och bör slopas.

Riksdagen röstade nyligen ner regeringens förslag om ändrad ersättning till friskolor. Förslaget innebar att kommunerna ska kunna göra avdrag på ersättningen, det vill säga skolpengen, per elev som friskolorna får av respektive kommun. På så sätt kompenseras kommunerna för det ansvar de har att alltid kunna erbjuda skolplatser, exempelvis om en friskola läggs ner.

Med den politiska debatten har den nuvarande skolpengsmodellen granskats av Riksrevisionen. Där ser man flera nackdelar med modellen och presenterar i stället ett annat förslag – där staten sätter ramarna.

Riksrevisionen menar att huvudproblemet är principen om lika villkor, det vill säga att friskolorna ska få ersättning på samma grunder som gäller för kommunens egna skolor.
Om kostnaderna i den kommunala skolan ökar innebär det att även ersättningen till friskolorna i kommunen ökar – detta oavsett om friskolorna fått ökade utgifter eller inte.

Man menar även att regelverket inte tar hänsyn till fasta kostnader. Byter en elev skola följer skolpengen med direkt till den nya skolan samtidigt som den gamla skolan står kvar med samma lönekostnader och liknande.

Skolor med ett osäkert elevunderlag, vilket innebär en osäker ekonomi, kan därför dra sig för att tillsvidareanställa personal. Detta går i sin tur ut över eleverna, skriver Riksrevisionen.

Lika över landet

Riksrevisionens förslag blir därför en statligt bestämd schablon för ersättning till de fristående huvudmännen. Samma ersättning för friskolorna ska alltså gälla över hela landet, dock med vissa variationer utifrån kriterier som storstad/glesbygd, lärarlöneläge och lokalkostnader.

Man motiverar förslaget med att med en statligt bestämd skolpeng blir det lättare för både kommunerna och friskolehuvudmännen att planera och fördela resurser till sina skolor. Riksrevisionen skriver:

”En nationell mall för bidragsbesluten som tydligt stipulerar hur beräkningen ska redovisas vore troligen till gagn för såväl avsändare som mottagare.”

Läs även: Ygeman: Utred återvändandecenter för asylsökare med avslag