Den senaste veckan har det hållits en rad högnivåmöten för att diskutera den militära upptrappningen vid den ukrainska gräsen och förhindra en rysk militär offensiv mot Ukraina.

– Situationen är oroväckande och allvarlig. Den har inte deeskalerat trots veckans olika möten, säger Fredrik Löjdquist, chef vid Centrum för Östeuropastudier i Stockholm till Bulletin.

Den ryska retoriken har skruvats upp de senaste månaderna. Just före jul kom Ryssland med en rad långtgående krav till USA och Nato-länderna. Kreml kräver bland annat att militäralliansen inte utvidgas österut, att utplaceringen av både trupper och vapen vid Natos östra gränser dras tillbaka och begränsas.

– Dessa krav är oacceptabla för Väst, Nato och även för Sverige, inte minst för att de strider mot de folkrättsliga principerna och den europeiska säkerhetsordningen, tillägger Löjdquist.

Ukrainas suveränitet hotas inte enbart vid dess gränser. Under fredagen drabbades ukrainska regeringssajter av en omfattande hackerattack. Chefen för landets säkerthetsråd säger till Sky News att han är 99,9 procent säker på att det är Ryssland som ligger bakom attacken.

Läs även: Norell: Rysslands hybridkrig mot Ukraina

Ryssland ser möjlighet att flytta fram positioner

Att Väst varit villigt att lyssna och samtala med Ryssland trots den orealistiska kravlista som lagts fram är i sig en diplomatisk delseger för Ryssland. Landet tas på allvar och betraktas som likvärdigt med USA.

– Ryssland ser ett möjlighetsfönster att flytta fram sina positioner i dagsläget nu när man uppfattar att Väst är försvagat: USA är mest upptaget av Kina och inrikespolitik. Tyskland har en ny regering och i Frankrike hålls det presidentval i april. Dessutom befinner sig världen mitt i en pandemi som naturligtvis drar mycket uppmärksamhet och resurser, understryker Löjdquist.

Ukraina en viktig pjäs i Putins politiska projekt

Ukraina spelar en viktig roll i Putins politiska projekt. Dess närmande mot väst och EU uppfattas som ett hot som skulle kunna destabilisera Ryssland.

– Dels är Ukraina strategiskt viktigt då landet agerar som buffert mot väst, och ligger vid Svarta havet [en viktig strategisk bas för den ryska flottan]. Dessutom är Ukraina en viktig del av den ryska identiteten. Ryssland vill inte nödvändigtvis integrera Ukraina i en legal mening, men de vill ha ett politiskt inflytande. Ryssland kan inte tillåta att Ukraina närmar sig väst för mycket och demokratiseras. Då kan detsamma hända i Ryssland. Det vore ett hot mot regeringsstabiliteten i Ryssland, säger Löjdquist.

I fredags rapporterade CNN att USA fått nys om att Ryssland placerat ut en grupp agenter för att genomföra en operation under falsk flagg i östra Ukraina, vilket skulle skapa en ursäkt för en storskalig invasion av landet.

Amerikanska underättelsetjänster pekar på en möjlig rysk invasion av Ukraina mellan mitten av januari och mitten av februari, bekräftade Vita Husets presssekreterare Jen Psaki under natten, enligt CNBC.

Läs även: EU-topp lovar fullt stöd till Ukraina

Ryssland spelar ett högt spel – riskerar sanktioner, mer stöd till Ukraina

USA utarbetar för närvarande utökade sanktioner mot Kreml. Bland annat diskuteras sanktioner mot Putin själv och mot ryska banker.

– Putin spelar ett högt spel som kan leda till ordentliga bakslag. Väst kan bland annat införa sanktioner och utöka sitt militära stöd till Ukraina. USA, Kanada, Storbritannien och Litauen med flera ger redan defensivt militärt stöd, säger Löjdquist.

Det är även tal om sanktioner mot gasledningen Nord Stream 2 som sträcker sig mellan Ryssland och Tyskland. Ledningen står färdig men är ännu inte certifierad och i drift.

Tyskland, som stängde tre kärnkraftreaktorer vid årsskiftet och kommer att stänga sina tre resterande reaktorer i slutet av detta år, är världens största importör av naturgas. Berlin motsätter sig dessa riktade sanktioner.

I veckan varnade den tyska försvarsministern Christine Lambrecht för att bland in Nord Stream 2 i diskussionerna om den pågående Ukrainakonflikten.

– Det är svårt att sia om vem som tror sig behöva Nord Stream 2 mest: Tyskland och andra kontinentaleuropeiska länder som vill importera gas [för att säkra sina länders energiförsörjning] eller Ryssland som vill sälja gas [och ser intäkterna som ett välkommet tillskott till sin statskassa], säger Löjdquist.

Läs även: Tyskland avvisar krav på Nord Stream 2 som sanktionsmedel mot Ryssland