Så kan MED valsamverka med SD: ”Ganska stort stöd”

Kvartal rapporterar att Sverigedemokraterna och Medborgerlig Samling fört diskussioner om ett valtekniskt samarbete, likt det Kristdemokraterna och Centerpartiet gjorde 1985 som gav Alf Svensson en riksdagsplats.

Enligt ett tiotal källor med insyn i både MED och SD finns en vilja om att samarbeta. Till och med på högsta nivå i SD, uppger Kvartal.

Har funnits som förslag länge

Redan 2021 ska Mattias Karlsson (SD), som var först med idén, ha lagt fram ett erbjudande till MED inför valet 2022. Då ska partiet ha sagt nej, bland annat då många medlemmar ansåg SD:s ekonomiska politik som alldeles för vänsterorienterad. Dessutom ansåg många att det skulle skada partiet på kommunal nivå.

Enligt Kvartal skulle ett valtekniskt samarbete garantera MED:s partiledare, Daniel Sonesson, en riksdagsplats. MED skulle dessutom gå med på att inte ha egna valsedlar till riksdagen, däremot skulle kommun- och regionvalen inte påverkas.

Partiet skulle även behöva åta sig röstlojalitet och därmed rösta med SD:s riksdagsgrupp. Det skulle däremot ge dem partistöd, politiska sekreterare och tillgång till lokaler i riksdagen.

”Vi har inte så mycket att säga om detta för närvarande då det enbart tycks röra sig om andrahandsuppgifter, men Sverigedemokraterna har alltid varit principiellt positiva till att samarbeta med andra partier som ligger nära oss politiskt och där det finns förutsättningar för oss att göra gemensam sak”, skriver SD:s presstjänst till Kvartal.

Intern undersökning tyder på valsamverkan

Sonesson kan varken bekräfta eller dementera Kvartals uppgifter för Bulletin. Däremot bekräftar han att de har kontakt med några riksdagspartier. Bulletin har även tagit del av en intern undersökning MED gjorde inför sin valkickoff i helgen.

I undersökningen får medlemmarna svara på hur de ser på en valsamverkan med respektive riksdagsparti. Merparten av MED:s medlemmar är positiva till en valsamverkan med KD. Endast 13 procent anser det som en ganska eller mycket negativ idé. 71 procent ser det som en ganska eller mycket positiv idé.

56 procent av medlemmarna anser en valsamverkan med SD som positiv. Däremot är 24 procent av partiet negativt inställda till ett sådant upplägg. Lika många är negativa till en samverkan med Moderaterna. Samtidigt är det något färre som ser positivt på en samarbete med M – 53 procent.

Över två tredjedelar svarar att de ser negativt på att samarbeta med något av de andra partierna. Minst 95 procent ser negativt på en valsamverkan med S, MP eller V.

– Det framkommer ju att det finns ett ganska stort stöd i partiet för detta. Det är en klar majoritet som upplever antingen KD, SD eller M som jätteintressanta parter att gå till samverkan med, säger Daniel Sonesson till Bulletin.

”Människor röstar inte som de tänker”

Sonesson berättar att många av MED:s medlemmar upplever att det händer för lite i svensk politik.

– Tidö är bättre än Magdalena men det räcker ju inte. De gör också för lite, för sent. De har ju inte skaffat moratorium, de har inte gjort en folkräkning, de har inte stängt gränsen, de har inte stängt radikala moskéer, och så vidare och så vidare, säger Sonesson.

Sonesson tror som många andra att L hamnar under fyraprocentsspärren vid nästa riksdagsval. Samtidigt hävdar han att det finns ett större reellt stöd för MED än för L, även om det inte framkommer i opinionsundersökningar.

– Alla våra undersökningar visar att människor röstar inte som de tänker och tycker just nu, för det tar tid att vänja sig vid det. Men faktum är att rent åsiktsmässigt är vi mycket större än vad Liberalerna är. Om människor skulle rösta efter sina principer och värderingar och vad de faktiskt tycker Sverige borde ha för politik, då är MED nästan tre gånger så stora som Liberalerna.

MED kan rädda svensk höger

Sonesson menar att MED kan rädda den svenska högern. Om L åker ut, finns en risk att högerpartierna kommer ha svårt att bilda regering i framtiden. Sonesson menar därmed att MED skulle kunna garantera högerregeringar även i framtiden, om de kommer in.

När C och KD samarbetade 1985 gick det däremot inte så bra för de förstnämnda. C hade varit näst största parti bara några val tidigare och trots att de två partierna slog ihop sina röster lyckades de inte bli större än vad C blev föregående val.

För KD:s del kan det däremot ses som en framgång eftersom partiet bara några år senare, 1991, lyckades ta sig över fyraprocentsspärren.

– Alla strategier har väl sina för- och nackdelar. Jag tänker att man alltid måste väga sina beslut noggrant. Men om det nu är så att Medborgerlig Samling faktiskt skulle besluta sig för en teknisk valsamverkan, då är det ju för att vi landat i analysen att fördelarna överväger nackdelarna, säger Sonesson.