Facebook noscript imageSå kunde passhandläggaren fortsätta hos polisen
Nyheter
Så kunde passhandläggaren fortsätta hos polisen
Foto: Martina Holmberg/TT
Foto: Martina Holmberg/TT

Den passhandläggare som står åtalad misstänkt för att ha framställt sju falska pass har tidigare godtagit strafföreläggande för försök till bedrägeri och dataintrång. Trots det har hon kunnat fortsätta hos polisen, något som Bulletin tidigare har skrivit om. Bulletin går nu igenom de gånger då polisens personalansvarsnämnd har yttrat sig om passahandläggaren. Och den gång de inte gjorde det.

I början av september meddelade Särskilda åklagarkammaren att passhandläggaren åtalas för bland annat grov urkundsförfalskning, misstänkt för framställning av sju falska pass. Ytterligare två män står åtalade i målet och samtliga misstänkta kommer ursprungligen från Syrien. Den ene mannen är inte svensk medborgare.

Brotten ska enligt åtalet ha begåtts i maj-juni 2023 på passexpeditionen i Norrköping.

Läs mer: Åtalet: Kvinnlig passhandläggare framställde falska pass

Bulletin har tidigare kunnat rapportera att den åtalade kvinnan – som vi har valt att kalla för ”Zaida” – har godtagit strafföreläggande för försök till bedrägeri 2023 och för dataintrång 2015. Det sistnämnda brottet begicks i tjänsten och rör en otillåten slagning i polisens RAR-system angående anmälan mot en släkting.

Läs mer: Åtalad passhandläggare är tidigare dömd

Ärende upprättades aldrig

Polisens personalansvarsnämnd, PAN, är de som prövar om en polisanställd ska skiljas från sin tjänst efter att denne har begått något fel.

Men dataintrånget 2015 renderade aldrig i något yttrande från PAN. Det meddelar nämnden efter att Bulletin begärt ut handlingar i ärendet.

– Om det är en anställd som är misstänkt för eller åtalad för ett brott, eller står inför ett strafföreläggande, då är det åklagarmyndigheten eller domstolen som initierar ärendet hos oss genom att skicka en begäran om yttrande. Och gör de inte det så har vi inget yttrandeärende, säger en medarbetare på personalansvarsnämnden till Bulletin.

– Sedan kan arbetsgivaren få kännedom om en händelse ändå och initiera ett eventuellt skiljande om man tycker att det är så allvarligt. Men de här yttrandeärendena, som vi kallar dem, de initieras av domstol eller åklagare. Då kan det ha varit så att vi inte fått någon begäran för det här [ärendet].

”Inte tillräckligt”

I ett mejl till Bulletin skriver Särskilda åklagarkammaren att åklagaren som utfärdade strafföreläggandet har gått i pension.

”Det framgår inte av diariet att åklagaren begärt ett yttrande från PAN. PAN har tydligen enligt uppgift inte heller hanterat något sådant ärende. Det är den handläggande åklagaren som bedömer om det finns anledning att inhämta ett yttrande från PAN i varje enskilt fall”, skriver de.

Vidare menar de att åklagarens agerande sannolikt kan förklaras av att strafföreläggandet avser en otillåten slagning.

”Även om PAN skärpt sin praxis under åren är det inte tillräckligt för att skilja en polisman från sin tjänst. Åklagaren har därför bedömt att det inte varit aktuellt med ett yttrande från PAN.”

Felaktig hantering av hittegods

Trots att brottet 2015 aldrig ledde till något yttrande om hennes anställning har Zaida varit föremål för ärenden hos PAN – två gånger om.

Det första ärendet handlade om felaktig hantering av hittegods, närmare bestämt en mobiltelefon. I sitt beslut avseende ärendet skriver PAN:

”Du har vid ett arbetsrättsligt samtal bl.a. berättat att en person hade lämnat in en mobiltelefon som hittegods. Några dagar senare skapade du en s.k. ’upphittarkallelse’ i hittegodssystemet. Av kallelsen, som du skickade till upphittaren, framgick att telefonen kunde hämtas av denne om det gjordes anspråk på den. Det var ouppmärksamt, eftersom du vet att gods som lämnas in till polisen först ska förvaras i tre månader i syfte att identifiera ägaren.”

Särskilda åklagarkammaren beslutade i december 2017 att inte inleda någon förundersökning gällande bedrägeri i ärendet. Skälet som angavs var att det utifrån tillgängliga uppgifter inte fanns någon anledning att tro att brott som hör under allmänt åtal hade begåtts.

PAN tog i sin tur beslutet att det räckte med en disciplinpåföljd i form av en varning.

Fortsatte jobba efter strafföreläggande

2023 var Zaida återigen föremål för ärende hos PAN. Detta efter att Särskilda åklagarkammaren begärt att nämnden skulle yttra sig med anledning av att hon då kunde komma att lagföras för försök till bedrägeri.

Ärendet gällde en händelse sommaren 2022 då Zaida gjorde en anmälan till ett försäkringsbolag om ett tappat guldhalsband, som hon i själva verket inte alls hade förlorat. På så vis försökte hon få försäkringsbolaget att betala ut ersättning för halsbandet.

I sitt yttrande från april 2023 gjorde PAN bedömningen att Zaida skulle skiljas från sin anställning ifall hon skulle lagföras för brottet. Och i maj samma år godtog hon ett strafföreläggande för försök till bedrägeri. Påföljden blev villkorlig dom.

Frida Braf, lokalpolisområdeschef i Norrköping sedan april 2023, säger att Zaida hann säga upp sig innan PAN tog något slutgiltigt beslut om hennes anställning. Strafföreläggandet godkändes emellertid i maj 2023 och under tiden fortsatte Zaida att jobba med samma arbetsuppgifter fram till sommaren samma år.

De misstänkta brotten i åtalet mot henne ska, som tidigare nämnt, ha begåtts i maj-juni 2023.

– [Så] som man vanligtvis hanterar ett sådant här ärende är att man avvaktar bedömandet ifrån PAN, säger Frida Braf till Bulletin.

Läs även: Så används falska körkort i Sverige

Oliver Dagnå

Redaktionschef
Tips mottages gärna!
oliver@bulletin.nu