”Det finns ett stort antal unga personer som är beredda att utföra dödligt våld på beställning”. Det konstaterar polisen i en ny rapport. Den visar att den organiserade brottsligheten är mångdubbelt mer omfattande än man tidigare antagit och att kontakterna är tätare. ”Det är påfallande lätt för en anstiftare att rekrytera en ung person för att utföra till exempel en skjutning” skriver polisen.

”Att ordna med vapen framstår som ett av de enklare momenten under planeringsfasen”, konstaterar polisen. ”Vapen finns tillgängligt bara ett eller två steg bort” i nätverket. 

Men det råder inte heller någon brist på frivilliga. ”Den bristande respekten för människoliv, likgiltigheten inför risken att tredje man ska drabbas och det närmast rutinmässiga och mekaniska sättet att ta beslut om liv eller död är dock anmärkningsvärd. Våldet framstår som en integrerad del av många av de inblandade aktörernas livsstil.”

”Tillgången till vapen, ammunition, medhjälpare och utförare är i regel god och utgör inte en begränsande faktor för genomförandet.” Priset avgörs huvudsakligen av beställarens ekonomi. ”Ersättningen för ett mord varierar från mellan 100 000 kr till 1 000 000 kr”.

En anledning till brottslighetens utbredning är möjligheten till krypterad kommunikation. ”Att på behörigt avstånd kunna beställa, planera och samordna grovt våld har möjligen inneburit att det är lättare att ta beslut om liv eller död. Att kunna kommunicera på ett upplevt tillförlitligt sätt har dessutom sannolikt ökat effektiviteten i såväl planering som genomförande.”

Polisrapporten ”Lärdomar av Encrochat – analysprojektet Robinson” har tagits fram av underrättelseavdelningen vid Nationella operativa avdelningen (Noa), det som förr kallades rikskriminalen. Granskningen utgår från den avlyssnade krypterade kommunikation som Sverige fick ta del av efter ett internationellt samarbete förra våren.

Därmed ges en unik inblick i ett par månaders kontakter huvudsakligen inom narkotikarelaterad kriminalitet. Avlyssningen berör ungefär 800 individer i den svenska organiserade brottsligheten. En fördjupad analys har gjorts av de 84 mest centrala aktörerna i materialet.

Omfånget av narkotikahandeln är ändå överraskande. Tidigare har man uppskattat den årliga svenska narkotikakonsumtionen till 15 ton. Om beräkningarna av mängderna som avhandlas genom Encrochat stämmer, är konsumtionen egentligen snarare tio gånger så stor. Noa skattar att de avlyssnade transaktionerna på årsbasis motsvarar 100–150 ton. Ungefär 75 procent är hasch och marijuana. Omkring 10 procent är kokain, och lika mycket amfetamin.

I pengar betyder det att man köper in narkotika för ungefär 12,5 miljarder kronor, och säljer för 15,3 miljarder. Pengarna går via växlingskontor och bud till främst Spanien och Nederländerna. Varorna tas in över Öresundsbron, smugglade dolt i legala transporter, till storstäderna. Brottsvinsten blir 2,8 miljarder kronor årligen.

Läs också: Varannan butik utsätts för brott en vanlig vecka i Stockholm

I kalkylen ingår inte gatulangning och lokal distribution. Omsättningen på narkotikamarknaden är med andra ord ännu högre.

Och eftersom Encrochat bara är ett av många krypterade kommunikationsmedel, som mest har använts av narkotikahandlare, kan man räkna med att den organiserade brottsligheten är ännu mycket större. ”Detta innebär att Encrochat inte ger en inblick i övrig organiserad brottslighet, såsom exempelvis människosmuggling, internetrelaterade sexualbrott mot barn eller terrorism” konstaterar Noa.

Intrånget i Encrochat skedde mellan mars och juni 2020, det vill säga precis när covidpandemins första våg stängde ner Europa, varför man dessutom kan befara att det avlyssnade materialet i själva verket avspeglar en period av relativ stillhet. 

Att döma av trafiken under dessa få månader är kontraktsmord numera vardag i Sverige. 

”Svensk polis ingrep under våren 2020 mot cirka tio långt framskridna mordplaner baserat på informationen från Encrochat.” Bland dessa var ”fyra fullbordade våldshändelser (två mord, ett mordförsök och en allmänfarlig ödeläggelse)”, heter det i rapporten.

Svensk lagstiftning byggdes för en helt annan verklighet. Straffen är för låga. Kända kriminella inkapaciteras inte varaktigt. Argument om personlig integritet har givits för stor vikt i relation till medborgarnas trygghet. Den fria rörligheten har inte kompenserats med ökad kontroll. Utanförskapet har tillåtits växa, och därmed skapat en grogrund för den organiserade brottsligheten. Polistätheten har minskat.

Den kriminella nätverksmiljön har långt mer än tredubblats det senaste decenniet. Kombinationen av så kallade utsatta områden, låg upptäcktsrisk, korta straff och stora brottsvinster gör att Sverige tas över av den organiserade brottsligheten.

Den rödgröna regeringen och justitieminister Morgan Johansson (S) har visat sig vara oförmögna att vända utvecklingen. Det är inte konstigt att väljarna rankar kampen mot brottsligheten som en av de viktigaste politiska frågorna. Folk har tröttnat på den morganiserade brottsligheten.

Läs också: Hjälp inte gängen med marknadsföring