Handeln är den bransch som drabbas hårdast av vardagsbrottsligheten. Där det är som värst utsätts varannan butik för stöld under en helt vanlig vecka.
En vanlig vecka utsätts varannan butik i Stockholms län för stöld eller snatteri. Och en vanlig månad drabbas mer än en tredjedel av stockholmsbutikerna för bedrägeri eller bedrägeriförsök. Handlarna i huvudstaden är mest brottsutsatta, men övriga landet är också hårt ansatt. 41 procent av Sveriges butiker har under det gångna året utsatts för stöld, våld, inbrott eller hot. Det visar branschorganisationen Svensk Handels rapport Trygghetsbarometern 2020. Undersökningen bygger på enkätsvar från över 2 400 butiker inom detaljhandeln.
De vanligaste brottstyperna varierar mellan olika branscher. Livsmedelsbutiker och sportaffärer har större problem med stöld och snatteri, inredningsbutiker och kiosker drabbas oftare av inbrott, medan leksaksaffärer (!) utsätts för bedrägeri otippat ofta. Våld och hot är vanligt i livsmedelsbutiker, närbutiker och kiosker.
Det finns stora regionala skillnader. I utsatta Stockholms län uppger 55 procent av handlarna att de utsatts för stöld, våld, inbrott eller hot under året. I Dalarna är det 17 procent.
I veckan skrev Bulletins ledarsida om branschorganisationen Företagarnas mätning Brott mot företagare 2021. I den kunde man utläsa en kraftig ökning av brotten under de gångna tre åren. Särskilt handeln uppgavs vara utsatt, tillsammans med tillverkningsindustrin. Någon sådan ökning kan inte utläsas i Svensk Handels barometer. Enligt handlarna har utsattheten för brott snarare varit i det närmaste konstant hög sedan 2018, då mätningsserien inleddes.
Det är möjligt att undersökningsmetoderna och de skilda mätperioderna leder till olika resultat. Brottsförebyggande rådet (Brå) borde få i uppdrag att granska brott mot företagare mer systematiskt och vetenskapligt. I dag saknas en sammanhållen statistik.
Gemensam för de bägge mätningarna är dock den svaga anmälningsbenägenheten. Bara 36 procent av de handlare som uppger att de utsatts för stöld säger samtidigt att händelsen har polisanmälts.
Att drabbade inte anmäler har en logisk förklaring. Alltför sällan leder anmälan någonvart. Polisen avskriver oftast ärendet direkt, eller så läggs en eventuell utredning snart ner. Enligt Brå är det omkring 50 procent av alla handlagda brott som skrivs av direkt. Att ett brott utreds betyder dock inte att någon gärningsman lagförs. Blott 15 procent av de handlagda brotten personuppklaras ett vanligt år i Sverige. För stöld är resultaten än mer nedslående. Bara 30 procent av de handlagda brotten leder till utredning, och personuppklaringen ligger på 6 procent.
Inte ens när handlare kan presentera bevis i form av övervakningsbilder är det säkert att utredningen får leva.
”Jag upplevde att jag hade gett polisen allt som behövdes för att hitta och fälla dem som begått brottet. Det kändes nästan overkligt när vi fick ett brev ett par dagar senare som informerade om att förundersökningen lagts ner”, säger en av Företagarnas respondenter.
Det är ingen naturlag att brott kan begås utan rättsliga följder. Det är alltid vanskligt att jämföra kriminalstatistik internationellt – men i Tyskland är den genomsnittliga uppklaringsgraden 57 procent, och för butiksstölder 85 procent (2019). Så skulle det kunna vara också i Sverige, om politiken tog brottsutvecklingen på allvar.
