Facebook noscript imageSå lite betydde svenska coronastrategin för ekonomin
Per Gudmundson
Ledare
Så lite betydde svenska coronastrategin för ekonomin
Statsminister Stefan Löfven (S), ytterst ansvarig för den svenska coronastrategin. Foto: Henrik Montgomery, TT
Statsminister Stefan Löfven (S), ytterst ansvarig för den svenska coronastrategin. Foto: Henrik Montgomery, TT

Ett syfte med den svenska coronastrategin var att undvika negativa skadeverkningar av hårda restriktioner. Det ledde till högre smitta, men skulle kanske rädda ekonomin. Nu börjar bilden klarna av hur det gick.

Hade Sverige klarat covidpandemin som Norge, hade 12 724 svenska liv sparats hittills, enligt den senaste statistiken. Men Sveriges regering valde en annan strategi. Den tillät en relativt högre grad av smittspridning och medförde därför färre hårda restriktioner. I stället för att med tvång pressa ned smittan så mycket som möjligt, siktade Sverige på att med frivillighet platta ut kurvan så att inte antalet smittade skulle överbelasta sjukvården.

Ett syfte med den svenska strategin var att undvika de negativa skadeverkningar som hårda restriktioner skulle ge. Dels ur ett folkhälsoperspektiv, dels samhällsekonomiskt. Butiken Sverige höll öppet där andra stängde.

Men när den norska Koronakommisjonen nyligen utvärderade skillnaderna mellan Norge och Sverige fann man att ekonomierna hade utvecklats tämligen likartat. I stället för att växa med 2 procent, som prognosticerats innan pandemin, krympte Norges BNP med 2,5 procent på ett år. Det var visserligen det största fallet som registrerats i Norge sedan statistiken började föras på 1970-talet. Men Sveriges BNP föll från ett prognosticerat plus på 1,2 procent till ett minus på 2,8 procent. Skillnaden blev alltså en halv procentenhet i BNP-tillväxt till Sveriges fördel under 2020. Den norska utvärderingen konstaterade dessutom att det lilla svenska försprånget närapå hade hämtats in i början av 2021.

Det är naturligtvis vanskligt att jämföra olika ekonomier. Förutsättningarna är olika. Norge har sin olja. Sverige har exportindustrin. Och det finns ju andra faktorer att mäta än just bruttonationalprodukten. Men det kan vara detta som den svenska regeringens vägval kokar ned till rent ekonomiskt.

En halv procentenhet av BNP i den ena vågskålen. 12 724 döda i den andra.

Läs också: S skickar arbetarna som kanonmat till covid-fronten

Hur ser då svenska företag på utvecklingen under pandemin? Har de haft bättre förutsättningar än i jämförbara länder som Norge? Det skulle i så fall kunna ge extra kraft i återstarten av ekonomin. På så sätt skulle regeringens vägval kunna vara mer berättigat, trots det magra utfallet hittills.

I går presenterade Svenskt Näringsliv, branschorganisationen för Sveriges (stor)företag, en rapport om året som gått. Organisationen menar att svensk ekonomi har klarat sig bättre än vad man hade fruktat för ett år sedan. Men det betyder inte att det har gått bra.

Stöden till företagen har präglats av ”ett snårigt regelverk och senfärdighet i utbetalningarna som gjort att många företag som haft behov av stöden inte kunnat utnyttja dem”. 

Ekonomin i stort har inte skötts mycket bättre, om man får tro Svenskt Näringsliv. Risken är att det växande skuldberget leder till att staten tvingas föra en politik som hämmar återhämtningen. ”Såväl stödinsatser som andra ekonomisk-politiska insatser måste därför syfta till investeringar som höjer den långsiktiga tillväxten, snarare än att stimulera konsumtion i hushåll och offentlig sektor”, heter det. De svenska stimulanserna har hittills varit ”mindre väl avvägda i ett tillväxtperspektiv”.

Nu befarar näringslivet höjda skatter för att kompensera utgiftsexplosionen under den akuta pandemin och permanent försvagad arbetslinje under det som skulle vara återhämtningsperioden.

Blir det så, faller det ekonomiska argumentet helt för regeringens coronastrategi. Då fick vi ingen bättre ekonomisk utveckling i utbyte mot våra offrade 12 724 liv.

Då återstår enbart den diffusa folkhälsan i regeringens argumentation. Framtida utvärderingar får visa om svenskens fysiska välbefinnande eller mentala hälsa har utvecklats avgjort bättre än norrmannens.

Hittills finns det mycket lite som talar för det. Norrmännen tycks lika pigga och glada som vanligt.

 

Läs också: Norska coronakommissionen dömer ut Sveriges regering

Per Gudmundson

Ledarskribent. Utbildad vid journalisthögskolan i Stockholm. Bakgrund som journalist vid SVT, SR och kommersiell tv, 13 år som ledarskribent i SvD. Tills nyligen presschef i KD.