– Alla segment växer, utom kontanthantering. Både företagens efterfrågan på väktare och olika typer av tekniska lösningar, säger Li Jansson, branschchef på Säkerhetsföretagen, arbetsgivarorganisationen för bland annat bevakningsföretag, parkeringsbolag, och teknikföretag som erbjuder säkerhetslösningar.

Medlemmarna har inte varit opåverkade av pandemin. Tomma flygplatser och restriktioner på restauranger och andra uteställen har påverkat intäkterna. Men hon är förvånad hur pass bra man har klarat sig jämfört med andra branscher.

– Efterfrågan har fortsatt vara väldigt hög. När vi tittar på inrapporterade händelser från väktare och ordningsvakter så fortsätter kategorin som handlar om att hantera brott och ordningsstörningar att vara lika hög som innan pandemin. Det där är ganska intressant. Den underliggande kriminaliteten verkar finnas kvar.

Läs även: Misstänkte mördaren i Linköping – dömd i februari för våldsbrott

Kommuner växande marknad

Ett område där efterfrågan har ökat är kommuner och regioner som upphandlar ordningsvakter på allmänna platser.

Sedan i somras patrullerar till exempel ordningsvakter i Brunnsparken utanför köpcentret Nordstan i Göteborg. Bakgrunden är långvariga problem med narkotikaförsäljning och konflikter mellan olika ungdomsgäng.

I Malmö kommer ordningsvakter den här sommaren att stationeras kring Möllevångstorget. Satsningen görs tillsammans med polisen som ”ett komplement till många andra pågående insatser” i området. Malmö i sin tur har inspirerats av lyckade försök med kommunala ordningsvakter i Stockholm.

Li Jansson är orolig för den svenska utvecklingen, som hon menar avviker jämfört med övriga Europas.

– Brott och ordningsstörningar ökar i hela landet. Sverige sticker ut jämfört med Europa när det gäller att andelen av befolkningen som rapporterar brott och ordningsstörningar i sitt närområde inte har sjunkit här, medan den har halverats i andra europeiska länder.

Siffror från EU:s statistikmyndighet Eurostat visar att Danmark har halverat otryggheten sedan 2011. I Sverige har andelen som rapporterar brott, våld eller vandalism i sitt område ökat med 23 procent under samma period.

I sin senaste årsrapport hänvisar Säkerhetsföretagen till en ranking gjord av World Economic Forum, som visar hur företagens kostnader för att hantera organiserad brottslighet ser ut i 140 olika länder. För tio år sedan låg Sverige på tionde plats på listan. Idag har vi halkat ner till plats 41.

– Då har man alltså hamnat efter Egypten. Finland ligger fortfarande kvar i topp under samma period. Det har gått väldigt snabbt.

Li Jansson tror att en viktig orsak till utvecklingen har varit att polisväsendet inte har byggts ut i samma takt som den svenska befolkningsökningen.

– Vi är väldigt positiva till att man bygger ut den, för det gör också att den privata säkerheten kan fungera. Vi kan aldrig vara mer än ett komplement, säger hon.

En annan orsak tror hon är tillväxten inom den organiserade brottsligheten. Hon nämner en studie av kriminologiforskaren Amir Rostami där antalet verksamma inom organiserad brottslighet och våldsbejakande extremism uppskattas till 15 000.

– Det är väldigt resurskrävande för polisen att hantera och då blir det följdfrågor om hur vi kan avlasta polisen så att de använder sina resurser som bäst.

Samarbetar med polisen

Ordningsvakter samarbetar med polisen, och skulle polisens arbetsbörda öka för mycket påverkar det också säkerhetsbranschen. Hon nämner tunnelbanestationen i Rinkeby som en plats där både polis och ordningsvakter behövdes för att få bukt med problemen med narkotikaförsäljning, som pågått i flera år.

Utvecklingen hade gått så långt att ordningsvakter inte längre patrullerade i byggnaden, och personalen i spärren ville inte gå till jobbet.

– Nu har man dragit ner på den polisiära närvaron så att ordningsvakterna kan jobba mer självgående. Men de är aldrig längre bort än att de kan komma när det behövs. Det hänger ihop, säger hon.

Exakt vilken roll en ordningsvakt ska ha diskuteras regelbundet – inte minst i sociala medier där filmer av ingripanden ofta sprids.

– Man ska komma ihåg att när det gäller just ingripande så kommer det alltid att se obehagligt ut. Men de är också nödvändiga i väldigt många situationer. Det finns ett syfte med att man har de här befogenheterna och det är för att hantera situationer som annars hade åsamkat samhället stor skada.

Läs även: Caroline Dahlman: Tvinga inte barnen att ta smällen för vuxnas integrationsmisslyckande

Även bland anställda förekommer kritik. I en debattartikel på SVT:s sajt kritiserade ordningsvakten Jannika Navjord de dubbla signaler som hon uppfattar att samhället skickar till yrkesgruppen.

”Å ena sidan tycker arbetsgivaren att ordningsvakter inte ska ge sig in i riskfyllda situationer och å andra sidan vill politiker och polisfacket att de ska vara på plats och täcka upp för att det inte finns nog med poliser”, skriver hon.

Li Jansson återkommer till att det alltid är meningen att vakterna ska samverka med polisen och inte ersätta den. Samtidigt välkomnar hon en eventuell förlängning av utbildningen.

– Dagens utbildning styrs av lagstiftning och den har inte hängt med i takt med att samhället förändras.

Oro för framtiden

Det hon oroar sig mest för just nu är att polisen och andra rättsvårdande myndigheter inte ska få nog med resurser – trots att hon jobbar i en bransch som tjänar pengar när otryggheten ökar.

– Den känslomässiga reaktionen bland alla jag jobbar med är tvärtom. De tycker att det här har gått så pass långt att det är oroande också för alla som befinner sig i den här branschen. Så vi pratar väldigt mycket om brottsutvecklingen i Sverige. Även om det innebär att man får fler möjligheter så är det ju inget som man känner är särskilt kul, säger Li Jansson.

TEXT: Sören Billing

soren.billing@bulletin.nu