På torsdagen presenterade Säkerhetspolisen sin årsbok för 2020 i samband med ett presseminarium. Säkerhetspolischef Klas Friberg samt de seniora analytikerna Kennet Alexandersson och Ahn-Za Hagström fastställde under seminariet att säkerhetshoten mot Sverige har ökat och förmodligen kommer att fortsätta göra det de närmaste åren.

Hot från främmande makt och den egna inhemska våldsbejakande extremismen är två av Sveriges och Säpos allvarligaste säkerhetsproblem. 

Vad gäller den sistnämnda sa Klas Friberg till TT under seminariet att "den våldsbejakande extremismen utnyttjar också möjligheten att söka och få offentliga medel vilket stärker deras propagandaavsikt i Sverige". 

Bulletin har i en enskild intervju under dagen frågat Klas Friberg vad han menar med det.

Vilka bidrag handlar det om?

– Det är olika typer av bidrag. Det har man tittat på i ett antal utredningar. Det har gått bland annat till skolor och andra typer av föreningar. Vi tycker att det är olyckligt att de här typen av bidrag betalas ut till individer och organisationer som vi bedömer finns i den våldsbejakande miljön, säger han och tillägger:

– Vi har påtalat att vi tycker att det bör finnas ett kunskapscentrum i Sverige som förser myndigheter och kommuner med god information om organisationer och individer till vilka man betalar ut olika typer av medel. 

Kostat miljontals kronor

Klas Friberg säger att det är positivt att regeringen har tillsatt en utredning som ska titta på möjligheten att skapa ett ovan nämnt kunskapscentrum. Att offentliga medel har gått till våldsbejakande extremism har kostat Sverige mycket pengar. 

– Vi pratar om miljontals kronor som har gått till den här typen av verksamheter. 

Miljontals kronor inom loppet av hur lång tid?

– Det är under flera år som det har pågått. 

Saknas det kunskap inom kommunerna om vilka organisationer som kan ägna sig åt våldsbejakande extremism?

– Det saknas kunskap. Vi har sett att det har betalats ut mycket pengar till individer, föreningar och skolor som inte borde ha betalats ut enligt vår uppfattning. Det är därför som vi tycker att det är bra om det kunde bildas ett kunskapscentrum där man kunde få den här informationen. Vi tycker i grunden inte att det är Säkerhetspolisens uppdrag att titta på vilka som ska få bidrag eller inte. 

Har bidragen som dessa organisationer får ökat under åren?

– Ja, det är vår bedömning att de har ökat. Vi har inte undersökt det här statistiskt men när vi började att titta närmare på hur man skulle minska möjligheterna för den våldsbejakande miljön att värva individer i Sverige, vilket vi gjorde för några år sedan, såg vi det mönstret, att de får offentliga medel.

Följer problematiken noggrant

Utländsk finansiering av moskéer, gynnar det den våldsbejakande extremismen? 

– Nej, det kan man inte säga generellt. Det skulle i så fall vara finansiering som går direkt till en förening eller församling som förespråkar våldsbejakande extremism. Här är det viktigt att vi som en del av demokratin i Sverige inte drar alla över en kam. Vi måste kunna visa att det rör sig om något olagligt som går till just våldsbejakande extremism. 

Men kan man se någon koppling till om en moské får pengar från exempelvis Iran?

– Jag vill inte uttala mig om vilka kopplingar vi ser, men vi är medvetna om att det finns en problematik här som vi följer noggrant. 

Har rekryteringarna till IS minskat efter kalifatets fall?

– Vi kan åtminstone se att antalet resande har upphört. Däremot tycker jag att vi alla bör fundera på, om det här skulle uppstå igen, hur stort intresset skulle vara i dag i Sverige att ansluta sig till en sådan organisation. Jag kan säga att vår bedömning är att det finns individer i dag som, om möjligheten gavs, skulle vilja ansluta sig.

Klas Friberg säger att olika typer av människor, från hela samhället, kan bli radikaliserade inom den islamistiska miljön. Däremot kan man se en koppling till de så kallade utsatta områdena. 

– En del rekryteras in till den organiserade brottsligheten och en del till den våldsbejakande extremismen. 

Ensamagerande personer

Finns det någon annan typ av rörelse än "ismerna" – högerextremism, vänsterextremism, och islamism – som är aktiv nu?

– Vi har så kallade ensamagerande. Det är inte organisationer vi pratar om, utan miljöer. Där dyker det upp olika typer av inriktningar och ideologier inom ramen för de här tre. 

Hur vet ni när det kan röra sig om en ensamagerande person?

– Det är det som är den stora svårigheten för oss inom säkerhetstjänsten i Sverige och i hela världen, att kunna göra en bedömning om när individer går över gränsen från att dela en våldsbejakande ideologi till att vilja utöva den. Där är vi beroende av att få information och underrättelser från personer runtom individerna, som ser den typen av tendenser.

Kommer vi i Sverige att få se fler incidenter med ensamagerande?

– Nu har Sverige en skala där vi värderar risken för attentatshot. Den skalan ligger för 2021 på en trea på en femgradig skala. Det innebär att det kan inträffa ett terrordåd i Sverige, det är ett förhöjt hot. 

Klassades dådet i Vetlanda som terrorism eller inte?

– Det ärendet utreds av polisen, och vad jag har förstått är rubriceringen "försök till mord".

TEXT: Ana Cristina Hernández

ana@bulletin.nu

Läs även: Säpo: Våldsbejakande extremister stärks med skattepengar