Miljöbalken är en ramlag som trädde i kraft 1999. Sedan dess har omfattande ändringar genomförts och regelverkets tillämpning blivit allt längre och krångligare.

– Sverige har ett generellt problem med allt som berör miljöbalken, från etablering av gruvor och utvecklingen av elnätsledningar till byggandet av nya kärnkraftverk. Rent allmänt behövs det förenklingar av regelverket, säger Mattias Bäckström Johansson till Bulletin.

I dagsläget begränsar miljöbalken etableringen av nya kärnkraftverk till de tre kommuner där reaktorer är i drift – Forsmark, Ringhals och Oskarshamn. De får inte byggas i Sveriges övriga 290 kommuner.

Dessutom stadgar regelverket att endast tio kärnreaktorer samtidigt får vara i drift i landet.

– Om vi ska ha en fungerande energimarknad måste marknaden få bestämma var kärnkraftverk ska byggas. I dag bestämmer staten. När det gäller vindkraft är det tvärtom. Nu vill staten kunna tvinga kommuner att bygga vindkraftverk, säger Bäckström Johansson och tillägger att Sverigedemokraterna motionerat för sådana regeländringar de senaste sex åren.

Läs även: Nya kärnkraftverk tar i snitt sju år att bygga, inte decennier

Små reaktorer på frammarsch runtom i världen

Forskning och kommersialisering av små modulära kärnkraftsreaktorer, SMR, pågår för fullt runtom i världen. Fem SMR är i drift och ytterligare fyra byggs i Argentina, Kina och Ryssland. Även USA, Kanada, Sydkorea och Danmark satsar på SMR, enligt World Nuclear Associations senaste siffror.

– Det måste bli enklare att bygga små kärnkraftverk där efterfrågan på el finns. [Statligt ägda] Vattenfall, som redan utvecklar kärnkraft utomlands [i Estland], måste få kunna göra detsamma i Sverige […] Sverigedemokraternas skuggbudget innehåller bland annat 150 miljoner kronor i anslag till en [liten modulär] forskningsreaktor, säger Bäckström Johansson.

Sverige har de senaste 20 åren lagt ner sex kärnkraftsreaktorer, som sammanlagt genererade 4 000 megawatt. Eftersom en SMR-reaktor som mest alstrar 300 megawatt el, så skulle 14 eller fler SMR teoretiskt kunna ersätta detta bortfall.

– I nuläget finns inga ekonomiska incitament att bygga nya kärnkraftreaktorer i Sverige, då kärnkraftsproducenterna bara får betalt för den el de levererar och inte för de omfattande systemstödstjänster de också erbjuder, säger Bäckström Johansson.

Även införandet av statliga kreditgarantier för kärnkraftverk vore en ytterligare väg att gå för att minska investeringsrisken, tillägger Bäckström Johansson. Han anser att en långfristig blocköverskridande energiöverenskommelse måste uppnås så fort som möjligt.

– Den förra energiöverenskommelsen höll inte ens en mandatperiod. Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna vill utveckla kärnkraften. Nu borde även Socialdemokraterna ta sitt ansvar, säger Bäckström Johansson.

Läs även: Expert: Små kärnkraftverk skulle snabbt kunna ersätta Sveriges stängda reaktorer

Avgiften för reaktorernas nedmontering lär sjunka vid regeländringar

Avgiften som de svenska kärnkraftsproducenterna betalar för den framtida nedmonteringen och rivningen av sina reaktorer ligger i dag på fyra öre per levererad kilowattimme el, jämfört med mellan ett och två öre per levererad kilowattimme el före 2015.

– Vi vill inte ta bort denna avgift. Den är viktig för den framtida hanteringen av kärnavfall. Däremot kommer avgiften att kunna sjunka avsevärt, till den tidigare nivån, när regelverket för kärnavfallsfondens placeringar nu har ändrats. Tidigare fick man inte investera i avkastande värdepapper, vilket nu är möjligt då man har samma placeringsregler som pensionsfonderna, påpekar Bäckström Johansson.

Läs även: Beslut om slutförvar i januari