De kärnkraftsreaktorer som färdigställdes förra året tog i snitt 84 månader, eller sju år, från det att den första betonggjutningen ägde rum tills kärnkraftsreaktorn anslöts till elnätet, enligt World Nuclear Performance Report 2021. Förra året anslöts fem nya kärnkraftsreaktorer globalt.

”Kärnkraften, som fördes fram som en räddare i nöden av flera partier, kommer inte kunna byggas ut och leverera el förrän om 30 år”, skrev SVT på sin hemsida efter Agendas två timmar långa klimatdebatt som hölls i söndags. Denna mening har nu ändrats till ”Kärnkraften, (…), kommer inte kunna byggas ut och leverera el förrän om flera decennier, enligt beräkningar från Chalmers”.

Ett femtiotal kärnkraftsreaktorer byggs för närvarande runtom i världen, varav fyra inom EU. Ytterligare sju är i planeringsfasen och ytterligare 16 är föreslagna inom EU, enligt World Nuclear Associations senaste siffror. Tre EU-länder som för närvarande inte har kärnkraftverk i drift, Estland, Litauen och Polen, avser att bygga sådana.

Byggtids- ”variationen är stor av olika skäl. I Kina byggdes Tianwan-5 på 4,5 år. I Ryssland byggdes Leningrad II-2 på 10,5 år. Anledningen är att kineserna byggde en reaktor som de är vana att bygga, medan ryssarna byggde en ny reaktormodell för första gången. Då tar det alltid längre tid”, skriver Carl Berglöf, Senior Advisor Nuclear Power vid Energiföretagen.

Läs även: Skenande energipriser: Intresset för kärnkraft inom EU ökar

Skulle ta runt 10 år att bygga ny svensk kärnkraftsreaktor

För att bygga en ny tredje generationens (GEN3 +) kärnkraftsreaktor i Sverige behövs först och främst ett regeringstillstånd. Den sittande regeringen motsätter sig detta och vill för närvarande succesivt fasa ut kärnkraften, medan oppositionspartierna vill satsa på den för att nå de uppsatta klimatmålen.

En snabb tillståndsprövning och byggtid är bland annat beroende av att den ansvariga Strålskyddsmyndigheten, SSM, får rätt uppdrag och tillräckligt med resurser, samtidigt som miljölagstiftningen som måste följas är effektiv.

”I bästa fall kan det ta 10 år totalt (tillstånd+byggtid). Det bygger på en god dialog mellan beställare, leverantör och myndighet och där myndighetens krav gör det möjligt att licensiera leverantörens grunddesign”, skriver Berglöf.

Läs även: Flera EU-länder vill ”grönstämpla” kärnkraften

Ny kärnkraftsteknologi på gång

Det pågår för närvarande flera satsningar på små modulära kärnkraftsreaktorer (SMR) runtom i världen. Ett fåtal är redan operationella i Kina, Indien och Ryssland, och ett tjugotal är under uppbyggnad.

”Målsättningen att de [SMR reaktorer] ska kunna byggas på tre år. Det kommer dock inte vara fallet första gången. Sådana reaktorer finns att beställa idag och kan levereras till 2030 om någon i Sverige skulle lägga en beställning idag,” skriver Berglöf.

Uniper, Blykalla och KTH lämnade i vintras in en ansökan till Energimyndigheten för att få uppföra en icke-nukleär forskningsanläggning som ska testa material och komponenter i en ny typ av liten avancerad reaktor som använder bly som kylmedel. Det skulle i ett senare skede möjliggöra kommersialiseringen av SMR-reaktorer.

“Målet med hela satsningen är att vi ska kunna kommersialisera en sådan reaktor till mitten 2030-talet”, sade Charlotte Axelsson Andersson, Servicechef på Oskarshamns Kärnkraftverk, OKG, som leder projektet på Uniper.

Den fjärde generationens (GEN4) kärnkraftsteknologi eller AMR (avancerade modulära reaktorer), som den främst kallas, utvecklas också för fullt i nuläget.

GEN4-reaktorer ”ska kunna byggas snabbt, men det saknas regler för hur de ska licensieras. Det kräver flera år av utveckling, bevisföring och utveckling av regler. Den mest optimistiska tidplanen anger att en AMR skulle kunna vara på plats i Sverige 2035,” skriver Berglöf som understryker att 2040 troligen är ett mer realistiskt datum.

”AMR är den teknik som vi ser är minst mogen, men kan bli viktig på sikt”, säger Axelsson Andersson.

Att återstarta reaktorerna Ringhals 1 och 2 som nyligen stängdes ner är osannolikt. En regering som stödjer kärnkraft skulle hellre bygga nya modernare GEN3+, SMR eller GEN4 reaktorer.

Läs även: Rekordhöga elpriser – det nya normala för hushållen