De tekniska aspekterna avseende små modulära kärnkraftsreaktorer, SMR, är redan på plats. Det finns ett antal aktörer i både Ryssland och USA som ligger väldigt nära kommersialiseringen av små modulära reaktorer eller så kallade generation 3+ reaktorer.

– Vår absoluta målsättning är att få små modulära reaktorer i drift [i Sverige] senast 2030, och gärna långt innan dess. Med rätt underlag kan det gå snabbt. Men det är till syvende en politisk fråga, säger Ane Håkansson, professor i tillämpad kärnfysik vid Uppsala universitet till Bulletin.

Hans team bedriver forskning om små lättvattenreaktorer som bygger på samma säkerhetsprinciper som den tredje generationens (GEN 3) kärnkraftsreaktorer. Sverige har för närvarande sex GEN 2-reaktorer i drift i Forsmark, Ringhals och Oskarshamn.

Uppsala universitet beviljades igår medel av Energimyndigheten för att analysera vilken typ av SMR-teknik som bäst lämpar sig för de svenska energibehoven. SMR-reaktorer kan bland annat basera sig på lättvattenteknik, avancerade snabbspektrumsreaktorer eller saltsmältereaktorer. Själva byggandet av SMR-reaktorer ingår inte i projektet.

Läs även: Premiär för statliga bidrag till forskning på ny svensk kärnkraft

14 små reaktorer skulle räcka

Sverige har de senaste 20 åren lagt ned sex kärnkraftreaktorer. De genererade sammanlagt 4 gigawatt eller 4 000 megawatt.

– En SMR-reaktor alstrar som mest ungefär 300 megawatt el. Så omkring 14 små modulära reaktorer skulle teoretiskt kunna ersätta detta bortfall, säger Håkansson.

En SMR-reaktor kan byggas på tre år, sade Energiföretagens Senior Advisor Nuclear Power Carl Berglöf till Bulletin tidigare i höstas. ”Det kommer dock inte vara fallet första gången. Sådana reaktorer finns att beställa idag och kan levereras till 2030 om någon i Sverige skulle lägga en beställning idag.”

I dagsläget är 56 reaktorer under uppbyggnad runtom i världen, varav fyra inom EU, visar World Nuclear Associations senaste siffror. Dessa siffror omfattar inte SMR-reaktorer.

Slovakien bygger två tredjegenerationens reaktorer, Frankrike en, och Finland drog i gång en ny kärnreaktor tidigare i veckan – den första på 40 år. Nederländerna meddelade förra veckan att de kommer att bygga två nya kärnkraftverk.

Sverige har för närvarande inga planer på att bygga nya kärnkraftverk. Den sittande regeringen fokuserar istället på utbyggnaden av energikällor som vind och sol. En nackdel med de energislagen som ibland lyfts fram är att de inte går att planera utan är beroende av väder.

Läs även: Nya kärnkraftverk tar i snitt sju år att bygga, inte decennier

Allt fler positivt inställda till kärnkraften

– Numera är en stor del av befolkningen positivt inställd till kärnkraft, säger Håkansson.

En majoritet, 77 procent, svarade att de vill fortsätta använda kärnkraften, enligt en undersökning utförd av Novus i juni. Knappt hälften, 46 procent, vill vid behov även bygga nya kärnkraftverk. För bara fem år sedan, var det bara en fjärdedel som kunde tänka sig nya reaktorer.

Den ökande användningen av oplanerbara energikällor har lett till större svängningar i elpriset.

Under onsdagen var elpriset i södra Sverige 3,93 kronor per kilowattimme, visar elbörsen NordPool:s senaste data. Norr om Gävle låg elpriset på 72 öre per kilowattimme. Det är en ökning på mer än 1 000 procent respektive 300 procent jämfört med genomsnittspriset i december förra året.

Läs även: Rekordstort stöd för ny kärnkraft

Sverige står inför en massiv effektbrist

– Sverige står inför en massiv effektbrist. Elkonsumtionen förväntas fördubblas de kommande decennierna, varnar Håkansson.

En studie utförd av Energiföretagen förutspår att elanvändningen kommer att öka med 120 procent till 2045 i och med Sveriges satsningar på elektrifiering. Den årliga elförbrukningen kan landa på 310 terrawattimmar för att kunna producera fossilfritt stål och för att elektrifiera transportsektorn.

– Sverige har därmed ett stort behov av planerbar energi. SMR-reaktorernas användningsområden sträcker sig långt utöver elproduktion. De kan producera hetvatten till fjärrvärmenät och är även en utmärkt energikälla till vätgasproduktion, som är en oerhört energikrävande process, understryker Håkansson.

Liten tillgång till kärnfysiker

Ett ytterligare problem är tillgången till kärnkraftsingenjörer. Uppsalas universitet erbjuder ett högskoleingenjörsprogram i kärnkraftteknik – men där är söktrycket lågt då studenterna är osäkra på hur framtiden ser ut för branschen. Inget annat lärosäte i Sverige erbjuder denna nischade utbildning.

– Statsmakten måste ge tydliga signaler till dagens ungdomar: kärnkraft är en framtidsbransch, avslutar Håkansson.

Läs även: Gustavsson: Visst faller kompetensregn – bara inte över Sverige