Sex år efter Japan – så sent tar svenskar sin examen
Ingen annanstans i OECD är studenterna så gamla när de tar kandidatexamen som i Sverige. Genomsnittsåldern ligger på 28 år, vilket är flera år högre än i jämförbara länder. Orsakerna är flera, men avgiftsfria utbildningar och små löneskillnader mellan akademiker och övriga pekas ut. – Du tjänar helt enkelt för lite på att utbilda dig, säger Katarina Wagman på Svenskt Näringsliv till TN.
En jämförelse mellan OECD-länderna visar att Sverige hamnar högst upp när det gäller hur gamla studenter är vid sin första akademiska examen. Genomsnittet för en svensk student som tar kandidatexamen är 28 år. Det är tre år mer än i Norge, fyra år mer än EU-snittet och hela sex år mer än i Japan, som toppar listan, rapporterar TN.
Enligt Katarina Wagman, chef för Ekonomifakta på Svenskt Näringsliv, finns flera förklaringar.
– En är att svenska utbildningar är avgiftsfria, vilket minskar trycket på att bli färdig snabbt, säger hon till TN.
Dessutom lönar sig högre utbildning sämre i Sverige än i många andra länder.
– De ekonomiska drivkrafterna för att slutföra examen tidigt är relativt svaga, säger hon.
Samtidigt har de flesta svenskar mellan 20 och 64 år läst vidare efter gymnasiet.
Försenade examina kostar miljarder
Beräkningar från 2011 visade att varje år som examen försenas kostar individen omkring 80 000 kronor, medan samhället förlorar det dubbla. Justerat för inflation motsvarar det ungefär 110 000 kronor per person.
– Det är 14 år gamla siffror. Det handlar alltså om mycket pengar, säger Wagman till TN.
Hon framhåller att svensk välfärd bygger på att så många som möjligt i arbetsför ålder faktiskt arbetar.
Forskare ser inte bara problem
Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet och forskare vid Institutet för Näringslivsforskning, har en delvis annan syn på frågan. Han menar att längre studietider inte nödvändigtvis är negativt för samhället.
– Vi blir rikare och vi lever längre. Det gör att vi både kan unna oss och ibland behöver längre utbildning, säger han till TN.
Det kräver dock att yrkeslivet i övrigt ställs om. Om människor är beredda att arbeta längre upp i åldrarna och pensionsåldern höjs, behöver sena examina inte innebära något samhällsproblem, menar han.
Han ifrågasätter också tankesättet att utbildning och arbete ska vara strikt åtskilda faser i livet.
– Vi sitter fortfarande fast i idén att man först ska lära sig och sedan jobba, säger han.
Praktik efterfrågas av båda sidor
Både Katarina Wagman och Andreas Bergh förespråkar mer praktik i utbildningarna och starkare band mellan högskolor och näringsliv.
– Min uppfattning är att praktik är jätteuppskattat av studenter, säger Bergh till TN.
Han lyfter också fram behovet av livslångt lärande och menar att arbetslösa borde få möjlighet till kompetensutveckling snabbare.
– När du har varit arbetslös länge så kan du idag bli anvisad att gå en kurs. Jag tycker att man borde kunna göra det snabbare, säger han.
