Efter alla samhällsexperiment, nog så fascinerande och spännande, men allt för kostsamma och förödande, behöver vi en konservativ, tråkig och trist stat som fungerar, menar Jan Sjunnesson.

Tack vare ett fåtal modiga opinionsbildare, oftast utanför de traditionella medierna, och ett nytt politiskt parti, har invandringen äntligen förts upp på dagordningen. De stora problem de massiva volymerna medfört beaktas av åtminstone fem av åtta riksdagspartier.

Örebro stads fattigvårdsstyrelse 1932, tråkiga människor som säkert gjorde mycket gott Foto: Sam Lindskog, Örebro museum

Vad gör vi när experimentlustan är förbi?

Denna artikel är endast för prenumeranter

Välkommen att prenumerera på Bulletin. Då får du tillgång till hela artikeln och allt vårt exklusiva innehåll. Välj din prenumeration och bli en del av Bulletins community idag.