Kärnkraftens vara eller icke vara har seglat upp på EU:s dagordning i och med de skenande energipriserna och för att kunna uppnå de klimatmål som antagits av unionen. Ett femtiotal kärnkraftsreaktorer byggs för närvarande runtom i världen, varav fyra inom EU.
Olje-, gas- och kolpriserna har skjutit i höjden sedan årsskiftet, vilket påverkat både företag och hushåll negativt. Tio EU-länder vill därför investera i kärnkraft och bygga moderna kärnkraftsreaktorer. Det skulle minska beroendet av EU:s import av naturgas och olja, samtidigt som det leder till en energiomställning med lägre utsläpp, menar de tio länderna.
Det byggs inte bara fyra nya kärnkraftsreaktorer runtom i EU, sju är i planeringsfasen och ytterligare 16 är föreslagna, enligt World Nuclear Associations senaste siffror. Tre EU-länder som för närvarande inte har kärnkraftverk i drift avser att bygga sådana. Litauen och Polen planerar två respektive sex reaktorer. Estland undersöker byggandet av små modulära reaktorer, SMR. Det statligt ägda Vattenfall äger runt sex procent av det estniska företaget Fermi Energia som kommer att bygga dessa SMR.
EU har i dag 106 kärnkraftsreaktorer i drift, som genererade runt en fjärdel av unionens elektricitet 2019. Fyra länder – Frankrike, Tyskland, Sverige och Spanien – stod då för mer än tre fjärdedelar av den totala mängden el som producerades i kärnkraftverk inom EU.
Läs även: Rekordstort stöd för ny kärnkraft
Även de klimatmål som antagits av EU har börjat ifrågasättas. Bland annat har Polen uppmanat EU att ändra eller senarelägga delar av unionens klimatmål: ”Vi bör i detalj analysera alla delar av Fit for 55-paketet som kan ha en negativ inverkan på energipriset och överväga att revidera eller skjuta upp dem”, skriver Polen inför det kommande EU-toppmötet. Fit for 55 syftar på EU:s mål att minska utsläppen med minst 55 procent jämfört med 1990:s nivåer fram till 2030.
Det är inte bara inom EU som intresset för kärnkraft har ökat. Japan kommer till exempel att behöva återstarta 30 av sina befintliga kärnkraftsreaktorer för att kunna uppnå landets klimatmål: en 46-procentig minskning av dess koldioxidutsläpp senast 2030. De flesta av Japans kärnkraftsreaktorer har varit avstängda sedan 2011 som följd av kärnkraftsolyckan i Fukushima.
Men det är i Kina som det i dagsläget byggs flest reaktorer: 18. Peking planerar ytterligare 37 och har därtill föreslagit 168 kärnkraftsreaktorer.
Kärnkraft på det kommande EU-toppmötets dagordning
Tio EU-länder vill att kärnkraft skall klassas som ”grön energi” av EU-kommissionen när den lägger fram sin slutliga lista av gröna investeringsformer. De tio EU-länderna är Bulgarien, Finland, Frankrike, Kroatien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien och Ungern. Frågan skall diskuteras under EU-toppmötet som hålls i Bryssel torsdag till fredag.
Det är ett krav som stöds av Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna. ”Sverige ska satsa på alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, samt på forskning och demonstrationsanläggningar,” skriver Moderaterna på sin hemsida, medan Sverigedemokraterna skriver att man bör ”satsa på säker och effektiv kärnkraft genom forskning och utveckling av fjärde generationens reaktorer”.
Riksdagens EU-nämnd håller sitt ordinära möte imorgon, där regeringens ställningstagande under EU-toppmötet ska klubbas. De fyra kärnkraftsvänliga partierna har en majoritet i nämnden och lär köra över regeringens ståndpunkt, att kärnkraften successivt ska fasas ut i Sverige.
Läs även: Flera EU-länder vill ”grönstämpla” kärnkraften
