
Efter ett förtydligande i lagen om hets mot folkgrupp ska nu ingen tvekan längre råda om att det är straffbart att förneka den historiska Förintelsen. Men samtidigt tycks det vara fritt fram att på gator och torg ropa efter en ny.
På torsdagen trängde sig maskerade palestinaaktivister från tältlägret i Lundagård in på ett möte med kommunstyrelsens arbetsutskott i Lund. I stort sett samtidigt fick polisen ingripa mot tre företrädare för aktivisterna som istället vägrade lämna ett möte med universitetsledningen.
Mobben som håller till i tältlägret blir djärvare och djärvare för varje dag som går, eftersom aktivisterna vid det här laget lärt sig att deras dominansbeteende inte får några konsekvenser. De gör som de vill, demonstrerar som de vill, utan tillstånd.
“De lyssnar inte på vad vi säger. De var inte intresserade av dialog”, beklagade sig Fredrik Wahlöö vid Lundapolisen i Sydsvenskan efter att aktivister på tisdagen lämnat tältlägret för en högljudd protest på Stortorget i Lund.
Om det vore maskerade nazister, exempelvis Nordiska motståndsrörelsen, som saboterat politiska möten, som slagit läger i Lundagård och på andra universitetsområden runt om i landet med slagord om att “krossa sionismen” och krav på bojkott av Israel, hur länge hade det då dröjt innan polisen buntat ihop dem och avhyst dem från platsen? En halvtimme?
Frågan är hypotetisk men fullt rimlig med tanke på att nazisterna i Nordiska motståndsrörelsen och palestinaktivisterna i Lundagård från sina skilda utgångspunkter kommit fram till samma slutsats: Israel har inte rätt att existera.
En sak är säker, lägret hade inte fått stå kvar i veckor, under överinseende av dialogpoliser. Ingen liberal ledarsideskrönikör hade hävdat att det bara är ungdomar som ger uttryck för “vanmakt och förtvivlan”. Och inte hade femtio forskare vid Lunds universitet kallat studentaktivisternas aktioner för “en hoppfull strävan mot en mer djupgående form av demokrati”.
Den arabiska texten på en av de banderoller som pryder tältlägret i Lund lyder: “Från vattnet till vattnet, Palestina är arabiskt.” Det är en önskan om folkmord, om folkfördrivning, det är ett uttryck för att staten Israel saknar existensberättigande. Det är också helt i enlighet med terrororganisationen Hamas stadgar där det slås fast att Palestina, från floden till havet, är en odelbar helhet och ett arabiskt och muslimskt land.
Andra slagord som syns i Lund liksom på andra universitetsområden är det sedvanliga “Krossa sionismen”. Sionismen är i grunden inget annat än en nationalistisk rörelse, en av många som uppstod under 1800-talet, ett uttryck för en önskan och en vilja att skapa och vidmakthålla ett hemland för det judiska folket. Om sionismen, det vill säga den judiska nationalismen, ska krossas, kräver det även att staten Israel, resultatet av denna judiska, nationella rörelse, också upphör att existera. Att det därefter inte längre finns någon judisk stat.
Vad det innebär för de närmare sju miljoner judar som lever i dagens Israel borde inte vara så svårt att föreställa sig. För den som trots allt är osäker kan kanske Hamas mordorgie den 7 oktober ge en fingervisning om vad som väntar.
Läs även: Hjort: 68-lajvet ”Palestinagård” ockuperar Lunds universitet
Ända sedan Hamas pogrom för snart åtta månader sedan har slagord som “krossa sionismen” och ”Från floden till havet – Palestina ska bli fritt” ekat på svenska gator och torg nästan dagligen.
Trots att ett antal polisanmälningar om hets mot folkgrupp gjorts när dessa slagord förekommit har såvitt känt ingen lett till åtal.
I en rapport för Segerstedtinstitutet vid Göteborgs universitet skriver statsvetaren Anders Persson att uttrycket ”krossa sionismen” bör betraktas som antisemitiskt eftersom “det går ut på att krossa den statsbärande ideologin i erkänd stat vars tillblivelse och existens på olika sätt stöddes och fortfarande stöds av internationell rätt”. Vad gäller ”Från floden till havet – Palestina ska bli fritt”, är Persson mera tveksam då det är “svårt att veta vad människor menar med den eftersom det inte går att se in i folks själar”.
Men taget i beaktande att dessa manifestationer som kallar sig propalestinska i praktiken är pro-Hamas, är det inte så svårt att räkna ut vad som rör sig i huvudet på många av deltagarna.
På onsdagen beslutade en enig riksdag om ändringar i brottsbalken och tryckfrihetsförordningen som innebär att vissa bestämmelser i lagen om hets mot folkgrupp förtydligas. Ändringarna innebär att det uttryckligen blir straffbart att “förneka, ursäkta eller uppenbart förringa” Förintelsen och vissa andra internationella brott.
Men medan politikerna nu gör klart att det är straffbart att förneka Förintelsen tycks det vara fritt fram att offentligt uppmana till en ny förintelse – så länge det kallas propalestinsk aktivism.