Stödtjänster används för att klara effektbalansen, det vill säga att i varje givet ögonblick matcha tillgången på el med efterfrågan. Samtidigt som den svenska elförsörjningen blivit allt mer beroende av sol och vind, har behovet av sådana, emellanåt mycket dyra, stödtjänster ökat. De senaste åren har Svenska kraftnäts kostnader för stödtjänster mer än tiodubblats: från 536 miljoner kronor 2019 till 6 miljarder förra året och förmodligen lika mycket i år, konstaterar Tidningen Näringslivet, TN. Från 2019 till 2023 ökade mängden installerad vindkraft från 8 980 megawatt till 16 252 megawatt, i det närmaste en fördubbling.

Det ser ut att finnas ett samband, på samma sätt som det finns ett samband mellan väderberoende produktion och ryckiga elpriser. Men av någon anledning – fältet är fritt för spekulationer – förnekar Svenska kraftnät detta.

När TN nyligen gjorde en stor genomgång av det ökade behovet av stödtjänster och hur detta kan kopplas till ökad andel väderberoende elproduktion togs detta inte emot väl av de ansvariga på statliga affärsverket Svenska kraftnät. “Missvisande”, “sensationella rubriker och felaktiga påståenden”, ansåg Anna Jäderström, enhetschef på Svenska kraftnät.

Från Svenska kraftnäts sida hävdas numera att det ökade inslaget av sol- och vindkraft haft mycket liten, om ens någon, betydelse för de skenande kostnaderna för stödtjänster. Den verkliga förklaringen sägs istället vara högre elpriser. När elpriset är högt blir stödtjänster dyrare för Svenska kraftnät, oavsett om det handlar om nedreglering, att betala elproducenterna för att producera mindre, eller uppreglering, att betala producenter för att göra mer el tillgänglig.

Men, konstaterar TN, genomsnittspriset för el har sjunkit och är 2024 tillbaka på 2019 års nivåer. Ändå är kostnaderna för stödtjänster mer än tio gånger högre 2024 än 2019.

Läs även: Skogkär: Regeringen är inmålad i vindkraftshörnet

Tillgången på el måste hela tiden vara i balans. Produktion måste möta konsumtion, i varje stund, i varje bråkdel av en sekund. Om inte, kan det bli strömavbrott, mer eller mindre omfattande. När en allt större andel av den energi som produceras är väderberoende blir det mer och mer komplicerat att hålla balansen. Om vinden plötsligt mojnar eller solen går i moln behöver den elproduktion som faller bort omedelbart ersättas av något annat. Det är här stödtjänsterna kommer in. Samma sak gäller under perioder med mycket sol eller ihållande vind. Då måste på något sätt el tappas ur systemet. Stödtjänster kan handla om att vattenkraftverk drar upp eller ner sin produktion – eller att oljekraftverket i Karlshamn går igång en kall vintermorgon. Kostnaderna för dessa stödtjänster hamnar hos elkunderna, var annars.

Eftersom elnätet i Europa är sammankopplat är det inte bara det ökade utbudet av väderberoende elproduktion i Sverige som har betydelse. Tyskland har exempelvis installerad solenergi motsvarande kapaciteten hos 65 kärnkraftsreaktorer. Mycket el blir det vid gynnsamt väder. El som måste ta vägen någonstans – till exempel exporteras till Sverige – eller kopplas bort.

“Det är bara larvigt att Svenska kraftnät ska hålla på och förneka kopplingen. Det är helt glasklart att ett mer väderberoende elsystem kräver ökade stödtjänster och det vet man”, säger elmarknadsexperten Mats Nilsson till TN.

Och när TN går tillbaka till Svenska kraftnäts gamla årsredovisningar visar det sig mycket riktigt att sambandet är väl känt.

”För att möjliggöra att mer förnybar elproduktion kan anslutas till kraftsystemet behövs fler och nya stödtjänster för balansering”, heter det i årsredovisningen 2022. En liknande formulering återfinns i årsredovisningen 2023.

På Svenska kraftnäts sida om stödtjänster står dessutom följande att läsa:

“Kraftsystemet är inne i en snabb och omfattande omvandling. De nya teknikerna för elproduktion har andra förmågor än de gamla och ger därför inte samma bidrag till kraftsystemets stabilitet som tidigare, vilket leder till behov av nya stödtjänster.”

Där står det, svart på vitt. Ett konstaterande som knappast behöver dechiffreras.

Om det verkligen är så att det enligt ansvariga på Svenska kraftnät är missvisande att koppla ökat behov och därmed ökade kostnader för stödtjänster till ökat beroende av sol och vind, går de inte bara emot sig själva utan också emot sunt förnuft. Att ersätta stabil basproduktion i form av kärnkraft med väderberoende sol- och vindkraft kan inte gärna få någon annan följd.

Ovan nämnde Mats Nilsson ser det som ett utslag av politisk aktivism. Det är en slutsats som onekligen ligger nära till hands.

Det är inte en statlig myndighets uppgift att slå rödgröna dunster i ögonen på medborgarna. Överlåt den saken åt riksdagens oppositionspartier, Naturskyddsföreningen och andra lobbygrupper. Det är en uppgift de mer än gärna tar på sig. Myndigheter är däremot enligt objektivitetsprincipen skyldiga att i alla lägen agera sakligt och opartiskt. Att i den politiskt mycket känsliga energifrågan springa den ena sidans ärenden är definitivt inte förenligt med den principen.

Läs även: Skogkär: I elbristens Skåne har det största kraftverket lagts i malpåse