Facebook noscript imageSkogkär: En mångfald av kriminalitet
Opinion
Skogkär: En mångfald av kriminalitet
“Assistansen är inte längre trygg. Den är kapad och utnyttjad av den organiserade brottsligheten”, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Foto: Jonas Ekströmer/TT
“Assistansen är inte längre trygg. Den är kapad och utnyttjad av den organiserade brottsligheten”, säger socialtjänstminister Camilla Waltersson Grönvall (M). Foto: Jonas Ekströmer/TT

Personer med utländsk bakgrund visar sig vara överrepresenterade i brottslighet på område efter område. Nu senast när det gäller assistansbedrägerier. Det går inte att bortse från att den grova kriminaliteten i dess olika skepnader till stora delar är ett importerat problem.

Det är viktigt att välja rätt skola. För ungdomar i den växande gängmiljön kan det rent av vara en fråga om liv eller död. När de kriminella gängen delar upp stadsdelar och kvarter sinsemellan delas även skolorna upp.

Det handlar om att behålla kontrollen över narkotikaförsäljningen på skolorna och i närområdet. Men det är också en fråga om säkerhet. Unga gängmedlemmar söker sig till skolor där de har kontakter och vänner och kan känna sig trygga.

“Något har hänt i den svenska skolan. Drogförsäljning sker på lektionstid. Vapen göms i skåp. På skolgårdar rekryterar gängens barnsoldater sina klasskamrater”.

Så introducerar Uppdrag Granskning i SVT sitt senaste reportage: Gängskolan.

Det är en gammal sanning att skolan speglar samhället. Och när kriminaliteten långsamt men obevekligt breder ut sig i det omgivande samhället kommer den också att sprida sig innanför skolans grindar.

Det går numera knappast en dag utan att det dyker upp nya exempel på hur den grova organiserade brottsligheten, de kriminella gängen, klanerna och nätverken infiltrerar, korrumperar och utnyttjar snart sagt varje samhällsinstitution. Det är en utveckling som i mycket stor utsträckning kan kopplas till invandring.

Enligt en forskningsrapport 2018 från Institutet för framtidsstudier, Våldsbejakande extremism och organiserad brottslighet i Sverige, är 44.7 procent av de individer som ingår i den organiserade brottsligheten utrikes födda. 36 procent är födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. I det som i rapporten kallas maffia – organisationer med förmåga att “påverka politiska, kulturella och ekonomiska strukturer i samhället” – är endast 6,0 procent inrikes födda med två inrikes födda föräldrar.

Sociologen Göran Adamson konstaterar i en rapport för tankemedjan MCC Brussels att personer med utländsk bakgrund från mitten av 1980-talet till mitten av 2010-talet ökade sin andel av den totala brottsligheten i Sverige från 30 procent till 56 procent. För några av de grövsta brotten, mord, dråp och mordförsök, ökade andelen som begicks av personer med invandrarbakgrund från 40 till 73 procent. I ett föreställt Sverige helt utan invandrare skulle tre fjärdedelar av alla mord, dråp och mordförsök under perioden 2013–2017 aldrig ha inträffat.

En forskargrupp i Lund kom fram till att 60 procent av de dömda våldtäktsmännen åren 2000–2015 hade utländsk bakgrund – hela 47,7 procent var födda utomlands.

Mångkulturen har gött en kriminell kultur.

Läs även: Skogkär: Gängen kommer aldrig att knäckas

De senaste dagarna har en rapport från Försäkringskassan och Polisens Nationella operativa avdelning, NOA, om hur landets assistansbolag infiltrerats av gängkriminella, väckt stor uppmärksamhet.

Enligt rapporten har samtliga av landets 62 största assistansbolag haft personliga assistenter som antingen varit aktiva i eller kopplade till den organiserade brottsligheten. Av totalt 699 granskade privata assistansbolag bedömdes 83 bolag ha särskilt stark koppling till organiserad brottslighet. Dessa bolag har enligt Försäkringskassans granskning många brukare som är nära familj till aktiva kriminella, eller har koppling till dem.

Återigen visar sig personer med invandrarbakgrund vara kraftigt överrepresenterade. Av de individer som enligt rapporten intar en “strategisk roll” i denna kriminella verksamhet har 80 procent utländsk bakgrund. På de lägre nivåerna i hierarkin varierar andelen med utländsk bakgrund mellan 50 och 70 procent.

Det som kallas välfärdsbrottslighet och där assistansbedrägerier är en del, har nått en omfattning som är systemhotande. SKR, Sveriges kommuner och regioner, bedömer att det finns välfärdsbrottslighet i alla kommuner och regioner, i alla verksamheter där det är möjligt att göra en vinst i form av pengar, intyg eller tillstånd, för en individ, en förening eller ett företag.

Enligt regeringen omsätter den kriminella ekonomin årligen mellan 100–150 miljarder kronor. Av detta utgörs 15–20 miljarder av välfärdsfusk. Det är lika mycket som hela narkotikamarknaden omsätter.

På onsdagen kommenterade statsminister Ulf Kristersson (M) rapporten om assistansbedrägerieras omfattning. Att det var “fullt så illa tror jag inte någon visste, att alla de stora företagen var kapade i praktiken av kriminalitet”, sade Kristersson.

Det har hörts förr, från olika politiska håll, olika varianter på samma tema: att “vi” varit naiva, att “vi” kanske inte riktigt såg det komma.

Den tiden är sedan länge förbi då det gick att ha välfärdssystem som utgår från att människor är ärliga, eller att den oärliga gruppen är så liten att fusk och överutnyttjande är ett så marginellt problem att någon omfattande kontrollapparat inte är nödvändig.

Det är mycket annat som inte heller går att ha längre.

På område efter område övergår tillitssamhället i ett kontrollsamhälle, i ett mistänksamhetens samhälle. Väktarna blir fler. Poliserna likaså. Kameraövervakningen breder ut sig. Den personliga integriteten inskränks steg för steg i takt med att rättsväsendet ständigt ges nya verktyg för att komma åt en allt mer avancerad, våldsam och utbredd brottslighet. Murarna byggs högre, stängslen blir fler, säkerhetsinstallationerna allt mer sofistikerade. Politiker och tjänstemän stänger in sig, blir allt svårare att få personlig kontakt med.

På öppna gränser följde ett slutet samhälle.

Läs även: Skogkär: Att gängvåldet skenar är inte ett olösligt mysterium

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu