Finns det ett samband mellan invandring och brottslighet? Experterna på Brottsförebyggande rådet har funderat både länge och väl och kommer i en ny rapport fram till slutsatsen att frågan helt enkelt inte går att besvara.
Brottsförebyggande rådet, Brå, är en expertmyndighet som förser regeringen och myndigheter med underlag för beslut som ska minska kriminaliteten.
Det är en viktig uppgift i ett land med skenande grov våldsbrottslighet, där kriminaliteten nått sådana nivåer att den numera regelmässigt beskrivs som systemhotande, där barnsoldater så unga som 13 år tar på sig morduppdrag för gängen, där ett 60-tal utomstående sedan början av 2023 dödats eller skadats i skjutningar och bomdåd kopplade till kriminella nätverk.
Ändå kan Brå inte ge svar på de mest elementära frågor om brottsligheten, dess utveckling och orsaker. Elementära åtminstone i lekmannens ögon, sådana frågor vanliga medborgare funderar över och vill ha svar på.
I den nya rapporten Migration och brott tar rådet sig an frågan om samband mellan invandring och brottslighet. Eller mer specifikt: har invandring haft någon inverkan på brottslighetens utveckling i Sverige och i så fall vilken.
Den som lite optimistiskt väntat sig ett rakt svar blir besviken. Den övergripande slutsatsen i rapporten lyder:
“Att utifrån den befintliga forskningen dra någon säker slutsats om migrationens nettoeffekt på brottsligheten i Sverige under modern tid, låter sig dessvärre inte göras.”
Regeringen gav förra året Konjunkturinstitutet i uppdrag att beräkna och bedöma de samhällsekonomiska och offentligfinansiella nettoeffekterna av migrationen till Sverige i modern tid. Brå ombads att hjälpa Konjunkturinstitutet med en kunskapssammanställning som belyser migrationens effekter på brottsligheten.
Resultatet blev som redan framgått inte särskilt klargörande.
Visserligen pekar de flesta studier i Sverige, Norden och Europa på att invandrare som kommer från fattigare länder präglade av krig och konflikter – det vill säga sådana länder som den absoluta merparten av alla invandrare till Sverige de senaste fyrtio-femtio åren kommer från – är överrepresenterade i brottsstatistiken. De begår fler brott, vissa grupper begår betydligt fler brott, än etniska svenskar och invandrare från länder som ekonomiskt, socialt och kulturellt liknar Sverige.
Men att detta skulle ha lett till ökad brottslighet i Sverige, det går enligt Brå inte att slå fast.
Det kan till exempel vara så att “utrikesfödda över tid har ersatt inrikesfödda personer i vissa kriminella marknader”. De svenska brottslingarna har helt enkelt konkurrerats ut. Vart dessa undanträngda svenska lagbrytare tagit vägen är oklart. Kanske har de tvingats bli hederliga.
För att driva Brå:s resonemang till sin spets: utan invandringen hade de kriminella klanerna varit lika många, men deras överhuvuden hade hetat Andersson, Pettersson och Lundström istället för Ali Khan eller liknande.
Dessutom, lugnar Brå, så visar studier av vilka som drabbas av ökande våldsbrottslighet i migrationens spår att det i stor utsträckning är andra migranter, snarare än den inrikesfödda befolkningen. Det finns inga moln som Brå inte kan förse med en silverkant.
Uppdraget till Brå var att svara på frågor om migrationens långsiktiga konsekvenser för Sverige och svensk ekonomi. Men Brå har fyllt sin rapport med resultat från studier som gjorts i USA och en rad europeiska länder. Den ena studien visar att migration minskar brottsligheten, den andra visar att migration ökar brottsligheten, den tredje visar varken det ena eller andra. Skulle principen om att lyssna på vetenskapen appliceras på Brå så är allt som skulle höras en kakafoni av röster.
Till slut blir ingen människa klokare. Men det är kanske det som är avsikten.
Läs även: Skogkär: I landet Värdegrund är skolan en av de vanligaste brottsplatserna
Den som undrar vilken effekt migrationen haft på brottsligheten i Sverige får använda sitt sunda förnuft, själv lägga ihop ett och ett och få det till två.
I en forskningsrapport från 2018 som omfattade totalt 13 000 individer delades den organiserade brottsligheten in i fem kategorier: nätverk, partiella organisationer, gatugäng, MC-gäng och maffia. I nätverken var 69,3 procent antingen födda utomlands eller hade två utlandsfödda föräldrar. Bland medlemmarna i partiella organisationer utgjorde motsvarande andel 73,7 procent, bland gatugängen 79,1 procent och i maffiaorganisationer 90,5 procent. Mc-gängen avvek. Där utgjordes en majoritet, 56,3 procent, av inrikesfödda med två inrikes födda föräldrar. Endast en tredjedel, 32,4 procent, hade utländsk bakgrund.
När Dagens Nyheter kartlade samtliga personer som häktats, åtalats eller dömts för skjutvapenvåld från 2017 fram till och med augusti 2021 – 432 personer – visade det sig att 41 procent var födda i utlandet. Ytterligare 35 procent var födda i Sverige med två utrikesfödda föräldrar, medan 9 procent hade en utrikesfödd förälder. Hela 85 procent hade således migrationsbakgrund.
En annan granskning av DN visade att av 100 personer som kunde knytas till mord och mordförsök med skjutvapen hade 90 minst en utlandsfödd förälder.
När Polisen kartlade Stockholms drygt 400 mest framträdande gängkriminella kunde de etniska svenskarna bland 60-talet ledarfigurer räknas på ena handens fingrar.
En studie av dömda våldtäktsmän åren 2000–2015 visade att 60 procent hade utländsk bakgrund varav nästan hälften, 47,7 procent, var födda utomlands.
Från mitten av 1980-talet till mitten av 2010-talet ökade personer med utländsk bakgrund sin andel av den totala brottsligheten i Sverige från 30 procent till 56 procent. För mord, dråp och mordförsök ökade andelen från 40 till 73 procent.
Var och en bör mot bakgrund av detta kunna dra de slutsatser experterna på Brå är oförmögna att komma fram till.
