Facebook noscript imageSkogkär: I landet Värdegrund är skolan en av de vanligaste brottsplatserna
Opinion
Skogkär: I landet Värdegrund är skolan en av de vanligaste brottsplatserna
Rektorer behöver fler verktyg för att kunna göra skolan till en zon fri från brottslighet och kunna stoppa nyrekryteringar till gängen, sade utbildningsminister Johan Pehrson (L) vid en pressträff i Malmö på fredagen. Foto: Johan Nilsson/TT
Rektorer behöver fler verktyg för att kunna göra skolan till en zon fri från brottslighet och kunna stoppa nyrekryteringar till gängen, sade utbildningsminister Johan Pehrson (L) vid en pressträff i Malmö på fredagen. Foto: Johan Nilsson/TT

Skolan ska vara en trygg plats. Det säger varenda skolpolitiker och i denna goda föresats instämmer förmodligen alla andra. Men verkligheten ser – som så ofta – väldigt annorlunda ut.

Nästan hälften av alla elever i årskurs nio, 45,3 procent noga räknat, uppger att de utsatts för någon form av brott de senaste tolv månaderna, allt enligt Brottsförebyggande rådets skolundersökning 2023. De brottstyper det rör sig om är misshandel, hot, rån, sexualbrott eller stöld.

Och när det gäller misshandel och fysiska sexuella kränkningar är den vanligaste brottsplatsen just skolan.

Liberalerna vill ge skolpersonal rätt att söka igenom elevers skolväskor för att hitta vapen och att skolorna av samma skäl i vissa lägen ska kunna använda metalldetektorer vid inpassering, berättade utbildningsminister Johan Pehrson (L) på fredagen. Hit har skolan i Sverige alltså kommit.

Om någon vill hävda att det var bättre förr så gäller det i alla fall inte i närtid. Utsattheten för brott har legat på en jämn och hög nivå ända sedan 2015 då Brå inledde dessa mätningar. Skolan har aldrig varit en idyll, fri från våld och mobbning. Men inget i statistiken tyder på att utvecklingen rör sig i rätt riktning. År efter år utsätts runt hälften av eleverna i nian för brott, påfallande ofta i skolan. En plats där barn och ungdomar tillbringar en stor del av sin tid. En plats som de i enlighet med den lagstadgade skolplikten är skyldiga att infinna sig på fem dagar i veckan under större delen av året.

Rapporten tar inte bara upp utsatthet för brott utan även delaktighet i brott. Ungefär hälften av eleverna uppger att de själva vid minst ett tillfälle de senaste tolv månaderna begått något brott. Även här har nivån varit i stort sett oförändrad under de år undersökningarna genomförts.

Läs även: Skogkär: Skolan har inte heller klarat invandringen

Det kanske mest intressanta är ändå attityden till våld. Nästan fyra av tio pojkar – 38,7 procent – anser att det är helt okej eller ganska okej om en av deras kompisar slår ner någon som sagt något i deras öron förolämpande. Bland flickorna är andelen något mindre, nästan en av fyra tycker så.

Betydligt färre, drygt 20 procent av pojkarna och knappt 20 procent av flickorna tycker det är okej att stjäla i en butik. Våld är betydligt mer accepterat än stöld.

Kanske kan det ses som ett slags avtrubbningseffekt i en vardag där våld är vanligt förekommande, där var femte elev uppger att de begått ett våldsbrott de senaste månaderna och lika stor andel uppger att de själva misshandlats.

I landet Värdegrund handlar skolans uppgift sedan länge mer om att förmedla de rätta, goda värderingarna än kunskaper och färdigheter.

Läroplanen inleds med ett långt avsnitt om vilka värden skolan ska förmedla. Individen ska fostran till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande. Skolan ska främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse. Ingen ska utsättas för diskriminering eller annan kränkande behandling. Intolerans, förtryck och våld ska “förebyggas och bemötas med kunskap och aktiva insatser”.

Och detta är resultatet: i landet Värdegrund tycker en tredjedel i årskurs nio att det är rätt och rimligt att slå ner någon om man anser sig förolämpad av denne.

Det är följden av en skola där lärare och annan skolpersonal fråntagits sin auktoritet och förväntas vinna elevernas vänskap. En skola där lärare som trots allt ingriper mot våldsamma elever gör det med sin anställning och försörjning som insats – utöver den uppenbara risken att skadas fysiskt.

När de vuxna abdikerar från sitt vuxenansvar, avsäger sig sin auktoritet, möter aggressivt beteende lågaffektivt – låter elever som tappar besinningen skrika, slå och sparka sig trötta – blir skolan en plats där den starkes lag gäller och en outhärdlig plats för alla andra. Så ser den ut, den reellt existerande Värdegrundsskolan. En institution där förövarna betraktas och behandlas som offer.

Det finns en annan väg. Ordning och reda. Tydliga regler och tydliga konsekvenser när reglerna bryts. En skola som värnar elever som sköter sig och deras rätt och möjligheter att lära sig, inte elever som stör och förstör för andra. En skola som koncentrerar sig på att förmedla kunskaper. Kanske vore det även det bästa sättet att förmedla de goda värderingar som Värdegrundsskolan påstår sig eftersträva.

Visst låter det revolutionerande.

Läs även: Skogkär: Ingen lokal, inga ungdomsproblem

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu