I morgon har fem år gått sedan terrordådet på Drottninggatan i Stockholm. Fem år har gått sedan IS-terroristen Rakhmat Akilov dödade fem personer. Ytterligare tio skadades fysiskt, i många fall svårt. Terroristens vapen var en stulen lastbil. Dådet var över efter 40 sekunder. 40 sekunder som förändrade Sverige?

För alla som på något sätt drabbades direkt, för offren, deras familj, anhöriga och vänner, blir världen och tillvaron aldrig densamma. För de flesta andra, för samhället i stort, återvände vardagen. Det mesta blev snart sig likt igen.

Somligt förblev sig likt hela tiden. Det skuggsamhälle där Akilov, en svartjobbande, illegal migrant från Uzbekistan framlevde sina dagar, exempelvis. Om något har detta skuggsamhälle, trots politikers löften om att det ska bekämpas, vuxit, blivit ännu mer etablerat, fyllts på med nya skuggor, nya invånare. Nya Rakhmat Akilov.

Enligt SCB uppgick Sveriges befolkning i januari till 10 457 147 personer. En uppgift förledande i all sin exakthet. För ingen vet hur många eller vilka som uppehåller sig i Sverige.

Ofta kallas de “papperslösa”. Fast papper har de i de flesta fall. Papper på att de förväntas lämna landet. En stor del av skuggsamhället utgörs av personer som ansökt om asyl och fått avslag.

Och samtidigt som politiker från i princip alla partier säger att de vill ha en reglerad invandring där den som inte bedöms ha skyddsbehov måste lämna landet, har samma politiker fattat rader av beslut som gjort det lättare att leva här illegalt, att gå under jorden.

Fram till halvårsskiftet 2016 hade till och med alla som fått beslut om avvisning eller utvisning laglig rätt till boende och ekonomiskt bistånd från Migrationsverket.

Även om praxis skiljer sig åt från kommun till kommun och har förändrats över tid förekommer det fortfarande att kommuner ger ekonomiskt bistånd eller annan hjälp till personer som saknar laglig rätt att uppehålla sig i Sverige. De som uppehåller sig illegalt i Sverige är också tillförsäkrade sjukvård och tandvård.

Det finns inga krav på att bevisa vem man är för att beviljas asyl i Sverige, om nu någon trodde det. Det räcker att göra sin identitet ”sannolik”. Den stora merparten av dem som söker asyl gör det utan att visa upp pass eller andra identitetshandlingar. Akilov sökte asyl under falsk identitet.

Det går alldeles utmärkt att leva i Sverige under falsk identitet och till och med beviljas medborgarskap. Som den irakiske försvarsministern Najah al-Shammari, ett närmast parodiskt men samtidigt talande exempel på den bristande kontrollen.

Läs även: Skogkär: Äntligen tar regeringen fler initiativ mot skuggsamhället

Skuggsamhället har också vuxit fram som en följd av aningslösa reformer av arbetskraftsinvandringen, som i princip överlåtit åt enskilda företag att avgöra om utländsk arbetskraft behövs. Detta har banat vägen för arbetslivskriminalitet i stor skala. Mycket talar för att det är här merparten av skuggsamhällets invånare återfinns. Denna skumraskverksamhet har granskats förtjänstfullt av Dagens Arbete.

År 2013 började Skatteverket dela ut så kallade samordningsnummer utan att först kontrollera att arbetstagare från länder utanför EU hade arbets- eller uppehållstillstånd. Samordningsnummer fungerar som personnummer för personer som inte är folkbokförda i Sverige. I november 2019 avslöjade Dagens Nyheter att närmare vart annat av 870 000 utdelade samordningsnummer getts till personer utan styrkt identitet.

“Vi har tappat kontrollen över vilka som är här”, konstaterade en utredare vid gränspolisen.

Långsamt började politikerna att vakna. Vid årsskiftet avaktiverades hundratusentals gamla samordningsnummer. Genom ett utskottsinitiativ vill en riksdagsmajoritet nu tvinga regeringen att lägga fram förslag om lagstiftning med innebörden att kommuner förbjuds ge ekonomiskt stöd till personer med avvisningsbeslut.

Regeringen har inrättat en delegation mot arbetslivskriminalitet. Arbetsmiljöverket, Polisen och Skatteverket har fått i uppdrag att bygga upp sju regionala center mot arbetslivskriminalitet, de första ska vara på plats redan i sommar.

Någon ny, fysisk folkräkning, som bland annat begärts av Liberalerna, ser det dock inte ut att bli. Finansminister Mikael Damberg hänvisar till att “95 procent av folkbokföringen bedöms vara helt korrekt”. Med drygt tio miljoner invånare innebär det i och för sig att en halv miljon människor inte är folkbokförda på ett korrekt sätt.

“Jag vet inte hur det ska gå till? Ska man räkna kuddar och tandborstar i lägenheterna?” har Damberg sagt om folkräkningskravet.

Nej, de praktiska svårigheterna är – eller borde åtminstone vara – avskräckande.

Däremot ska alla katter “som stadigvarande vistas” i landet räknas och registreras.

Det borde vara viktigare att veta vilka människor som uppehåller sig i landet, kan tyckas. Men även för en regering gäller det att känna sin begränsning.

Skuggsamhället är här för att stanna, såvida inte rent totalitära metoder tillgrips. Det striden nu står om är i vilken omfattning dess utbredning kan tryckas tillbaka.

Läs även: Skuggsamhället urholkar själva idén om vad ett samhälle är