Facebook noscript imageSkogkär: Från Pisa-ras till Timss-lyft
Mats Skogkär
Ledare
Skogkär: Från Pisa-ras till Timss-lyft
Utbildningsminister Johan Pehrson (L) var glad men inte nöjd efter att ha sett resultaten i Timss-studien. Foto: Jakob Åkersten Brodén/TT
Utbildningsminister Johan Pehrson (L) var glad men inte nöjd efter att ha sett resultaten i Timss-studien. Foto: Jakob Åkersten Brodén/TT

Svenska elever gör bra ifrån sig i en ny internationell kunskapsmätning. Men skillnaden mellan olika elevgrupper är stor, på den punkten märker Sverige ut sig. Den främsta förklaringen är uppenbar: invandring.

Goda nyheter från den svenska skolan har varit en bristvara under lång tid. Förra året vid den här tiden sände det svenska “Pisa-raset” chockvågor genom Skolsverige. Svenska elever hade tappat stort i matematik och läsförståelse jämfört med föregående mätning. “En kunskapskollaps”, konstaterade Liberalernas ordförande Johan Pehrson bekymrat.

I onsdags var det gladare miner från utbildningsminister Pehrson. Då offentliggjordes resultatet från en liknande studie, Timss, som mäter kunskaper i matematik och naturvetenskap hos elever i fyran och åttan. Istället för kunskapskollaps tyder mätningen på ett kunskapslyft. I matematikdelen nådde de svenska åttondeklassarna det bästa resultatet på denna sida millennieskiftet. Och fjärdeklassarna visade upp påtagligt bättre resultat än i föregående mätning, 2019. I naturvetenskap ligger de svenska eleverna kvar på samma nivå som tidigare.

Men Pehrson var inte helt nöjd. Efter att ha tömt glädjebägaren kunde han konstatera att den gav “en viss besk eftersmak”. Skälet är de stora skillnaderna i prestationer mellan olika grupper av elever: “Vi ser att eleverna går åt olika håll och att isärdragningen är tydlig.”

Dessa skillnader har en tämligen enkel förklaring: migration. Elever med svensk bakgrund når genomgående högre resultat än elever med utländsk bakgrund.

Elever i fyran som är födda i Sverige och har minst en förälder född i Sverige når i matematik 540 poäng. Det är 40 poäng mer än elever födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar och 45 poäng mer än elever födda i utlandet. I naturvetenskap är skillnaden ännu större: 59 respektive 66 poäng.

I åttan når gruppen svenskfödda elever ett genomsnittligt resultat i matematik på 528 poäng – 42 poäng mer än elever födda i Sverige med två utlandsfödda föräldrar och 46 poäng mer än elever födda i utlandet. Även här är skillnaderna ännu större i naturvetenskap: 67 respektive 74 poäng.

Överlag presterar elever med svensk bakgrund lika bra eller bättre i matematik och naturvetenskap än motsvarande elevgrupper i våra nordiska grannländer och klart bättre än genomsnittet för EU/OECD-länder.

Liknande skillnader syntes i den beramade Pisamätningen från förra året. I läsförståelse, matematik och naturvetenskap skilde det, beroende på ämne, som minst 50 och som mest 136 poäng mellan elever med svensk bakgrund och elever med olika former av utländsk bakgrund.

“Resultatskillnaderna mellan elever med inhemsk bakgrund och elever med utländsk bakgrund (såväl de som är födda i landet som de som är födda utomlands) är större i Sverige än i övriga OECD”, konstateras det i rapportens sammanfattning.

Det kan möjligen bero på att Sverige också haft större invandring än nästan alla andra OECD-länder.

Läs även: Skogkär: Skolan kan inte kompensera för en havererad migration

I både årets Timssrapport och i Pisarapporten konstateras att skillnaderna mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund delvis försvinner när hänsyn tas till socioekonomiska förhållanden – i Timss används begreppet “hemresurser”.

Men att hänvisa till socioekonomiska förhållanden är att dölja migrationens betydelse. För de elever som har de sämsta socioekonomiska förutsättningarna – eller de sämsta hemresurserna – utgörs i stor utsträckning av elever med utländsk bakgrund, antingen födda utomlands eller födda i Sverige med utlandsfödda föräldrar. Elever med migrationsbakgrund och elever med begränsade hemresurser utgör på så sätt två, i stor utsträckning överlappande kategorier, två benämningar på samma elevgrupp.

Den svenska skolan har ett kompensatoriskt uppdrag. Som det heter i skollagen: “Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.”

Det är en uppgift som aldrig varit enkel. En ogenomtänkt migrationspolitik, som inte minst Johan Pehrsons eget parti bär ansvar för, genomförd utan någon som helst analys av konsekvenserna för skolan eller samhället i stort, har gjort den uppgiften oändligt mycket svårare.

Invandringen har skapat en underklass med etniska förtecken i Sverige. Och medlemskapet i denna underklass riskerar av Timss- och Pisa-mätningarna att döma att gå i arv från generation till generation.

Läs även: Skogkär: Socialdemokratisk servettskiss för skolan

Mats Skogkär

Utbildad vid Journalisthögskolan i Göteborg. Reporter på TT Nyhetsbyrån i 15 år. Ledarskribent på Sydsvenskan i 15 år.

mats@bulletin.nu