Friskolor ska få mindre pengar framöver, enligt ett förslag från regeringen. Hur mycket mindre? Det kunde varken skolminister Lina Axelsson Kihlblom (S) eller statsminister Magdalena Andersson (S) svara på vid torsdagens pressmöte.

Inte ens en uppskattning “mellan tummen och pekfingret” kunde de båda statsråden prestera. Ersättningssystemet är komplicerat och förhållandena skiljer sig från kommun till kommun, förklarade Axelsson Kihlblom. Fast innan den nya ordningen ska börja gälla, år 2024, så kommer det “att bli väldigt klart och tydligt”, försäkrade statsministern. Det får man innerligt hoppas.

Det är grundbeloppet, eller skolpengen som den brukar kallas, som ska justeras nedåt. Enligt regeringen innebär nuvarande ordning att friskolor är överkompenserade. Till skillnad från kommunala skolor har friskolor nämligen ingen skyldighet att kunna erbjuda plats åt alla elever i en kommun.

“Man kan ju inte få betalt för saker man inte behöver leverera”, som Magdalena Andersson beskrev det.

Kanske är det ett alldeles utmärkt förslag. Men det är svårt för en vanlig dödlig att bedöma, särskilt som inte ens regeringen verkar veta riktigt vilka följderna blir. De svar som gavs på presskonferensen var minst sagt svävande, såväl vad gäller ekonomiska som andra konsekvenser.

Lagrådsremissen erbjuder inget svar. Kommunernas bidrag till enskilda huvudmän kommer i regel att minska, men det är inte möjligt att på förhand ange hur mycket, heter det.

Enligt Magdalena Andersson kommer det i alla fall att bli mindre lönsamt att driva friskolor i vinstsyfte. Hur mycket mindre lönsamt? Kan det rentav leda till att någon av de större friskolekoncernerna lägger ner? undrade en reporter.

“Den frågan måste naturligtvis ställas till dem”, replikerade statsministern.

Ett anmärkningsvärt svar med tanke på att det i så fall är tusentals, om inte tiotusentals elevers skolgång som berörs.

En gång var Socialdemokraterna kända för sin regeringsduglighet. Nu skjuts det vilt från höften. Förslag vars ekonomiska och andra konsekvenser regeringen endast har en vag aning om läggs fram. Land ska med servettskiss byggas.

Läs även: Kaoset i skolan ökar risken för brott

Nu blev detta utspel ett utmärkt tillfälle för Magdalena Andersson att bedriva förtida valkampanj och gå till frejdigt angrepp mot vinstdrivande friskolor:

“Det är djupt provocerande att det finns aktörer som använder pengar som vi betalat in i skatt, avsedda för lärare och suddgummin, till att istället finansiera lyxvillor på Floridas östkust eller besök på sexklubbar i Thailand.”

“Vi har ägnat de senaste sju åren åt att lappa och laga inom ramen för ett skolsystem som är riggat för stök och glädjebetyg snarare än ordning och kunskap.”

Tidigare har statsministern pekat ut vinstdrivande friskolor som en viktig förklaring till gängkriminaliteten. Nu framställs de också som ett hot mot den “gröna industriella revolution som sveper igenom Sverige”, eftersom dessa friskolor leder till att ungdomar inte får den kvalificerade utbildning som krävs för morgondagens arbetsliv.

Andersson utlovade inget mindre än “en offensiv för att Sverige ska ta tillbaka den demokratiska kontrollen över skolan”.

Ingen behöver sväva i tvivelsmål om att Socialdemokraterna betraktar angrepp på “vinstjakten” i skolan som en potentiellt valvinnande taktik.

Det nu framlagda förslaget om ändrad resursfördelning ska läggas fram för riksdagen så att lagändringen kan träda i kraft den 1 juli i år. Går förslaget igenom är det en seger för regeringen, röstas det ner blir det också en seger. Då kan Magdalena Andersson ägna valrörelsen åt att storma mot vad hon på torsdagen beskrev som “en vinstvärnande nejsägarriksdag, en nejsägarriksdag som vill skydda den svenska marknadsskolan till vilket pris som helst, en järnaxel mellan skolkoncernernas lobbyister och riksdagens högerkonservativa partier”.

Ja, talepunkterna är som synes redan klara.

Magdalena Andersson utlovade fler förslag från regeringen framöver. Lärare och annan skolpersonal ska få tydliga befogenheter att kunna ingripa vid stök och oro, även fysiskt. Det ska bli lättare att stänga av och omplacera elever som hotar eller är våldsamma. Mobilförbud under lektionstid ska bli “huvudregel”. Skolvalet ska bli rättvisare.

Allt detta låter vid ett första påseende som utmärkta förslag. Men att antyda att de problem som räknas upp och nu ska åtgärdas beror på friskolorna är oseriöst. Det är billig populism.

Och vad innebär det förresten att den demokratiska kontrollen över skolan gått förlorad? Politikerna styr skolan in i minsta detalj via skollag, läroplaner, betygskriterier – och bestämmer vad den får kosta.

Friskolorna har blivit en perfekt syndabock för de rödgröna partierna. Och visst finns det saker att kritisera. Men inte alla samhällsproblem – inte ens skolans alla problem – beror på Academedia, Internationella Engelska skolan och andra skolkoncerner.

Läs även: Friskolor gör inte unga kriminella