Förväntningarna om en svensk uppryckning tycks av någon outgrundlig anledning ha varit höga men den internationella kunskapsmätningen Pisa, världens största elevstudie, blev en kalldusch. Ännu en.

Ministrar talar om “kunskapskollaps”. Sverige är nu tillbaka på 2012 års nivå, den lägsta sedan Pisamätningarna inleddes, år 2000.

Jämfört med föregående mätning, som genomfördes 2018, har svenska femtonåringars kunskaper försämrats i både matematik och läsförståelse, medan resultatet vad gäller naturvetenskap är i stort sett oförändrat.

Nu är det kanske inte särskilt förvånande att de svenska elevernas resultat försämrats sedan mätningen 2018, eftersom denna manipulerades av den socialdemokratiskt ledda regeringen och Skolverket, genom att en stor andel elever med utländsk bakgrund uteslöts på högst oklara grunder. Därmed blev resultaten sannolikt bättre.

Att Sverige inte rasat i förhållande till andra OECD-länder beror på att även eleverna där presterar sämre i matematik och läsförståelse jämfört med tidigare. Tack vare det ligger Sverige fortfarande över genomsnittet i OECD i samtliga tre ämnesområden.

En förklaring till de försämrade resultaten i nästan samtliga länder i undersökningen skulle kunna vara den globala covid-19-pandemin. Nu höll Sverige till skillnad från många andra länder skolorna öppna, medvetet, just för att det inte skulle drabba elevernas kunskapsinhämtning. Så antingen hjälpte det inte att hålla skolorna öppna, eller så är det andra faktorer som påverkat resultaten för de svenska eleverna.

Andreas Schleicher, ansvarig på OECD för Pisamätningen, pekar på den svenska skolans ordningsproblem.

“Ni har en majoritet av elever som säger att de inte lyssnar på vad lärarna säger. De är oengagerade. Det är oväsen och oordning. Många elever blir också distraherade av sina mobiltelefoner”, säger Schleicher till nyhetsbyrån TT.

I Sverige uppger 36,9 procent av eleverna att de blir störda varje eller nästan varje lektion. I Japan, vars elever presterar bäst i såväl matematik som naturvetenskap och – tillsammans med Irland – läsförståelse, är andelen 5,2 procent.

Problemet är inte direkt nytt. Svenska skolpolitiker och -ansvariga har i många år talat om vikten av en lugn och trygg studiemiljö, uppenbarligen utan att leverera. Här liksom på så många andra områden.

Läs även: Skogkär: Språkförbistring i invandrarland

På tio år, sedan Pisamätningen 2012, har gruppen elever med utländsk bakgrund för Sveriges del ökat med 6,4 procentenheter. Det är en nästan dubbelt så stor ökning som för OECD i dess helhet.

I Skolverkets Pisarapport betonas att det försämrade resultatet jämfört med 2018 inte mer än möjligen på marginalen kan förklaras med ökad invandring. Men även om så skulle vara fallet visar Pisa – i år liksom tidigare år – att det kunskapsmässiga avståndet mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund är stort.

Medan elever med svensk bakgrund når 499 poäng i matematik, 509 poäng i läsförståelse och 516 poäng i naturvetenskap, når elever med utländsk bakgrund födda i Sverige endast 449, 456 respektive 451 poäng i dessa ämnen. För elever med utländsk bakgrund födda utomlands är gapet ännu större. De når 423 i matematik, 401 i läsförståelse och 412 i naturvetenskap. Beroende på ämne skiljer det alltså 50–65 poäng mellan elever med svensk bakgrund och elever födda i Sverige med utländsk bakgrund, och 76–108 poäng mellan elever med svensk bakgrund och elever födda utomlands med utländsk bakgrund.

Av eleverna med svensk bakgrund är det 20 procent som inte når upp till nivå två i matematik, basnivån för matematiskt kunnande. För elever födda i Sverige med utländsk bakgrund är andelen 40 procent och för elever födda utomlands med utländsk bakgrund 52 procent.

Det här avståndet mellan elever beroende på migrationsbakgrund visar heller inga tecken på att minska, snarare tvärtom.

För ett land med ambitionen att vara en kunskapsnation är det illavarslande. Inte minst med tanke på att en dryg fjärdedel av alla under 15 år i Sverige i dag har utländsk bakgrund.

Läs även: Skogkär: Skolan kan inte kompensera för en havererad migration