Enligt polisen finns det inget som tyder på att masskjutningen på Risbergska skolan i Örebro i februari i år hade ett rasistiskt eller ideologiskt motiv.

“Utifrån det vi har hittat finns det inget som tyder på politiskt engagemang, uttalad främlingsfientlighet eller några radikala åsikter”, konstaterade polisens kommenderingschef Henrik Dahlström under fredagens presskonferens, där det som av allt att döma blir polisutredningens slutsatser presenterades.

Inget i gärningsförloppet tyder på att den misstänkte valde ut vissa personer som han sköt mot. Tvärtom förefaller han att på ett närmast metodiskt sätt ha skjutit mot alla som kom i hans väg, fortsatte Dahlström:

“De personer som avlidit eller överlevt med svåra skador representerar i stort det underlag av studenter och personal som fanns på skolan.”

Det finns heller inte någon annan som kan misstänkas för brott, vare sig i samband med planeringen eller vid genomförandet av dådet. Mördaren Rickard Andersson agerade av allt att döma helt ensam.

En viss besvikelse kunde anas i det församlade pressuppbådet. Omedelbart efter Anderssons masskjutning, som krävde tio människoliv, blev det tydligt att många förväntade sig och av ideologiska skäl kanske rent av önskade att detta skulle visa sig vara ett terrordåd med rasistiskt motiv. Att Andersson skulle visa sig vara en John Ausonius, en Peter Mangs eller, kanske allra helst, en Anders Behring Breivik med politiskt manifest och allt.

Röda Korsets ungdomsförbund kopplade utan att generas morden till “de senaste årens samhällsutveckling, som ytterst tar sig i uttryck i hat, hot och rasism”.

“Vi befinner oss nu vid en tidpunkt där den värsta masskjutningen i Sveriges historia begåtts med rasistiska motiv, av en vit majoritetssvensk man – där vi inte ens får benämna det som hänt”, fastslog organisationen Läkare mot rasism.

Den profilerade socialdemokratiske debattören Daniel Suhonen, chef för den fackliga tankesmedjan Katalys, förklarade i Aftonbladet att massmordet måste förstås i sitt sammanhang, det vill säga att Sverige har ”en regeringsmajoritet i riksdagen som skyller alla problem på invandrare”.

Skyttens “demografiska profil stämmer in på en typisk SD-väljare”, framhöll forskaren och aktivisten Tobias Hübinette.

Många av offren var utrikesfödda. Inte så oväntat med tanke på att det bedrivs SFI-undervisning vid skolan. Men mer än så krävdes inte för dessa utspel. En slutsats som ligger nära till hands är att det i så kallat progressiva kretsar finns en önskan om att få sina föreställningar bekräftade om att Sverige är ett rasistiskt land där ingen mörkhyad går säker.

Reportrar sökte upp personer med invandrarbakgrund som fick berätta om sin oro, om en växande “vi mot dem-känsla”. Att det efter dådet fanns en stor oro bland invandrare i Örebro var ett återkommande tema i medierapporteringen. Statstelevisionen rapporterade om “oro och sorg” i samband med fredagsbönen i stadens moskéer.

Läs även: Brinkemo: Rasism är som spunk

Längst gick dock TV4, som dagen efter masskjutningen publicerade den sensationella nyheten att redaktionen kommit över en ljudfil som spelats in under dådet och som visade att någon då ropade “Ni ska bort från Europa”.

Detta hade experter på ljudanalys, genom användande av “expertutrustning”, kommit fram till, uppgav TV4.

“Vi har låtit flera personer utan förkunskap om vad som hörs i inspelningen lyssna på ljudet – samtliga har kommit fram till samma sak”, hävdade TV4 djärvt.

“Samtliga” visade sig i det här fallet vara två av kanalens egna ljudtekniker. Att dessa två, dagen efter massakern, inte skulle fatta i vilket sammanhang ljudet spelats in, är ett påstående så dumt så att klockorna stannar.

Polisen har låtit Nationellt forensiskt centrum, NFC, analysera samma ljudfil. Experterna där – riktiga experter – kom fram till en helt annan slutsats än TV4:s två ljudtekniker, säger förundersökningsledaren Kristoffer Zickbauer.

“Det går inte att urskilja, överhuvudtaget, vad som sägs. Inte ens om det är en man eller kvinna.”

Detta är inget annat än ett publicistiskt haveri som TV4 och dess (o)ansvarige utgivare Fredrick Malmberg borde ta konsekvenserna av. Men räkna inte med någon självrannsakan där. Ansvar är något andra får ta.

Richard Andersson kände sig misslyckad. Han bestämde sig för att ta sitt liv – och att ta med sig så många andra som möjligt i döden. Det är polisens slutsats.

Många kommer inte att nöja sig med detta. Detta var den värsta masskjutningen i modern, svensk historia. Ett så spektakulärt våldsdåd kan helt enkelt inte ha en så banal förklaring. Det är fel svar, inte det önskade svaret. Men två hårddiskar från Anderssons datorer är borta, hans mobiltelefon saknas, så än lever hoppet hos dem som inget hellre vill än att detta ska visa sig vara det rasistiska terrordåd de fantiserat om.

Läs även: Skogkär: Anklagelser om svensk rasism finner alltid en tacksam publik